Jag har så länge som jag har haft en politisk identitet vurmat allra mest om frågor som rör solidaritet. Solidaritet med utsatta människor i Sverige. Solidaritet med de långt många fler och ofta väldigt mycket mer utsatta människor som finns runt omkring i världen i länder med fattigdom, diktatur, korruption, enorma orättvisor, mm. Solidaritet med djur och natur (även om det inte är relevant för det här inlägget...). Och jag har dessutom rest en hel del, främst i Latinamerika, där jag också har flera nära vänner. Så för mig har det alltid varit självklart att ta ställning mot alla former av rasism och främlingsfientlighet, förtryck och diskriminering. Jag är också sedan länge medlem i de flesta större ideella föreningar som är verksamma inom de här områdena, t.ex. Amnesty och Röda Korset (där jag även varit aktiv). Dessutom har jag länge förespråkat en generös och humanistisk migrations- och integrationspolitik, både vad gäller vilka som får stanna och hur man behandlar asylsökande och papperslösa medan de är i Sverige.
Anledningen till att jag ger den här bakgrunden är att visa på att jag känner mig ganska trygg värderingsmässigt vad gäller frågor som rör människovärde och mänskliga rättigheter (som jag även läst kurser i). Men ändå så märker jag att jag, eller människor vars åsikter jag delar, ibland klumpas ihop med en brun höger med Breivik i spetsen. Varför? För att jag ibland talar om att man måste göra något åt att brottsligheten är så hög i de segregerade förorterna, att man måste vara tydlig och hård i kampen mot hederskultur eller att det är ett problem om barn påtvingas dogmatiskt religiösa seder av sina föräldrar. Dessutom befinner jag mig någonstans i mitten på den politiska höger-vänster skalan (och långt ut i den gröna dimensionen), vilket också ibland likställs med att vara åtminstone lite fascistisk...
Två av de tydligaste exemplen på den sortens polariserande retorik som jag reagerar mot är Maria Svelands debattartikel i DN Kultur för någon vecka sedan och Anders Lindbergs ledare i Aftonbladet kort därefter. Därför skrev jag ett svar, som publicerades på debattsidan Newsmill. I Newsmillartikeln argumenterar jag även för att jag tror att de som har mest att vinna på den sortens polariserande retorik där alla som inte delar den politiskt korrekta världsbild som förs fram av vad som skulle kunna kallas "kultureliten" är de riktigt främligsfientliga krafterna i samhället. De kan nämligen ta på sig rollen av sanningssägare då de talar om att invandrare ifrån vissa delar av världen är överrepresenterade i brottsstatistiken eller att vissa kulturer har allvarliga problem med sin jämställdhetssyn.
Min förhoppning är att det borde gå att kombinera en öppnare debatt med högre i tak där man vågar se och ta i problem, med ett förhållningssätt där man fortfarande är på sin vakt mot och reagerar på främlingsfientliga och missaktande generaliseringar mot vissa folkgrupper.
Tillägg 2012-02-21
Debatten som startades med Svelands artikel fortsätter på DN kultur genom en intressant text av Fredrik Ekelund
Några tankar kring detta blogginlägg: Att brottsligheten är så hög i de segregerade förorterna skriver du.. Ja det är så. Jag tänker att det beror på flera saker. Hur glad blir man av att gå runt i ett betonggetto i en identitetslös förort, många gånger tror jag de känner sig svikna av samhället..Många behöver väl inte ens prata svenska på dagarna utan klarar sig ändå. Jag bodde ett tag i S-tälje o där kände jag att det var en stor brist att inte kunna finska eller arabiska..Häftig stad för övrigt. Jag är uppväxt i en fin (?) liten söderförort med folk från världens alla hörn. Det häftigaste med att flytta därifrån söderut o plugga var att få vara i en riktig liten stad..Inte en sovstad med mkt betong. Du skriver vidare att man måste vara hård mot hederskulturen o inte påtvinga barn religiösa seder. Såklart! Men jag som icke troende irriterar mig ofta på det självklara att många barn döps in i kristendomen i detta land. För kristendom anses god o islam ond?? (Enl SD retorik iallafall) Håller inte med..Jag tycker att alla ska få välja själva om o vilken religion de vill tillhöra (sen att jag inte kunnat tillämpa det fullt ut på mina barn är en annan sak..) Religion ska styra en människas liv bara om de vill de själva. Sen måste jag som har åsikter om allt tacka både internet,twitter, sociala medier o dig för att möjligheten finns att alltid ventilera åsikter o utbyta tankar. Underbart glad att jag inte bor i en censurerande diktatur :-)
SvaraRaderaTack för dina tankar, Sara Ellinor! Visst har kriminaliteten i de segregerade förorterna många orsaker. Och vad gäller religioner, så anser jag att inga barn skall tvingas på någon religion överhuvudtaget, utan att det är något som man borde få besluta om själv då man är vuxen. Jag är kraftigt emot alla former av religiös indoktrinering av barn! Hoppas att du lyckas ge dina barn möjligheten att fritt välja vad de vill tro på och hur de vill leva :-).
SvaraRaderaAtt klumpas ihop med obskyra grupper för dina rediga åsikter. Ja, så är det och du är sannerligen inte ensam.
SvaraRaderaDet enda som krävs av en invandrare är: "att man är hygglig, följer lagen och tar seden dit man kommer" Det skulle gå om det inte vore för alla vänsteranfäktade (och andra) som skrålar: Gör som ni vill, det finns inga krav.
Tack för din kommentar, Kristian. Jag tycker naturligtvis att man som invandrare (liksom som svensk) skall följa lagen och vara "hygglig", men däremot ser jag inte att man behöver "följa seden dit man kommer". Om man sköter sig och gör rätt för sig får man ha precis vilka seder som man vill :-).
SvaraRaderaVisst vore det bra med möglighet till en öppen debatt om dom problemen som finns med segregation, fundamentalism m.m. men problemet idag är att så fort man öppnar dörren för en sådan debatt så smiter även rasismen, misstänksamheten och genneraliseringarna in.
SvaraRaderaOm man t.ex flyttar dagordningen mot hållet där man (med rätta) kan kritisera hederskultur inom islam så flyttas gränserna för vad som är en accepterad debatt. Om vi kan kritisera det så kanske vi kan kritisera att dom bär slöja, sen att dom vägrar äta gris, osv osv.
Man måste vara resolut med var man sätter gränserna för sina egna värderingar för det är nästan omöjligt att inte påverkas av dom som har ett vi/dom tänk. Det ligger i vår mänskliga natur att påverkas av andra i en grupp.
Att ta seden dit man kommer kan vara att avstå från hedersmord, barngiftemål och liknande seder som är lite främmande i den norduropeiska kulturen. Tror nog att du tycker att det kan vara problematiskt med sedvänjor som verkar vara ifrån medeltiden. Det blir inte riktigt bra med en sådan cocktail.
SvaraRaderaDet är dessutom vad jag får finna mig i när jag uppsöker en annan kultur, d.v.s.
"att man är hygglig, följer lagen och tar seden dit man kommer"
Kristian J
Johan, du resonerar på ett intressant sätt, men jag är inte säker på vad du drog för slutsats? Jag tycker att det är nödvändigt att kunna resonera om problem som existerar, men jag håller med dig helt och hållet att man måste vara på sin vakt mot nedvärderande generaliseringar som riskerar att göra det acceptabelt att attackera vissa utsatta grupper.
SvaraRaderaKristian, jag håller helt enkelt inte med om att "ta seden dit den kommer" är ett relevant argument. Hedersmord mm är förkastligt och oacceptabelt oavsett om du befinner dig på en plats där det är kulturellt förankrat. OM du besöker ett sådant område, skall du då ta "seden dit du kommer" om din dotter strular runt lite för mycket...? Knappast. Nej, alla som kommer hit får ha vilka seder de vill så länge dessa respekterar lagar, grundläggande mänskliga rättigheter, etc.