Är skatt girighet?
lördag 16 april 2016
Läste precis Lena Anderssons artikel om att skatt är girighet.
Det är för mig helt obegriplig hur vanligtvis intelligenta människor (både Lena och dem som hyllar artikeln) kan ha sådan massiv kollektiv otur i hur de tänker om skatt.
Det handlar inte ens bara om moral, om tanken att man solidariskt hjälper dem som har det svårare till ett drägligt liv där man har mat att äta, en chans till en utbildning och en framtid, sjukvård som hjälper även dem med tom plånbok. Dumheten går så mycket längre än så.
Skatten är för det första demokratiskt beslutad, så att dra paralleller med en furste blir rätt missvisande. Man kan så klart hävda att även majoritetsbeslut kan kränka mänskliga rättigheter (exempelvis mot minoriteter). I det här fallet är det precis tvärtom. Ingen skatt => ingen stat som kan tillgodose medborgarnas rätt till exempelvis utbildning och hälsa, vilket innebär brott mot ett antal internationellt överenskomna MR-konventioner.
Dessutom är ideologin om äganderätt knappast särskilt frihetlig om den tillämpas så fundamentalistiskt som Andersson verkar vilja. Med en absolut äganderätt har en person vars förfäder lyckats väl ekonomiskt och köpt upp mer och mer mark till slut möjligheten att helt diktera villkoren för att övriga mindre tursamma skall ens ha rätten att dricka vattnet i bäckarna. Det öppnar upp för ett trälsamhälle som är beroende av just furstens godhet mot de fattiga, då dessa i praktiken inte har några egna rättigheter. Men Andersson och hennes gelikar verkar helt ha missat att äganderätten är en konstruktion, en modell som funkar bra i vissa sammanhang men som, liksom de flesta modeller, blir absurd om man drar den för långt.
Slutligen, och kanske mest anmärkningsvärt, så verkar Andersson med flera totalt blunda för det faktum att de som nu sitter vid köttgrytorna med pengahögar som de vill gömma undan för att slippa att dela med sig av har kommit dit med hjälp av det samhälle som vi har byggt upp tillsammans med hjälp av en skattefinansierad välfärd. Eller tror man att det i det nyliberala utopia utan skatt som Andersson förespråkar skulle gå att tjäna sina miljoner på skrivande eller aktieklipp? Utan ett utbildningsväsende som skapade så väl kvalificerade arbetare och intresserade konsumenter? Utan en administrativ infrastruktur i samhället? Utan ett rättssamhälle som inte bara hjälper de svagaste mot övergrepp och kränkningar, utan också skyddar det ägande som är så heligt för Andersson. Knappast...
Jag saknar det mesta i den här sortens argumentation. Logisk stringens. Empati. Ödmjukhet inför den hjälp man själv har fått av samhället. Verklighetsanknytning. Gör om, gör rätt.
PS. Att skattebasen behöver skiftas kraftigt ifrån att beskatta arbete till att beskatta resursförbrukning, nyttjande av gemensamma tillgångar och ägande är en annan sak.
Read more...
Inlägg
