Strid om biståndet

Två tidigare Sidachefer (tillika socialdemokrater) gick idag ut och kritiserade biståndsministern Gunilla Carlsson för hur hon har hanterat biståndspolitiken och även för hur hon har försökt skapa opinion emot hur biståndet har hanterats tidigare. Carl Tham och Bo Göransson hävdar även i sin artikel på DN-debatt att Carlssons attacker på hur Sida har bedrivit sitt arbete har ideologiska förtecken och att den syftar till att miskreditera bistånd i allmänhet så att det blir lättare att skapa acceptans för att sänka biståndet.

Självklart skall man vara medveten om att det man läser ifrån de tidigare Sidacheferna är en partsinlaga, då de i praktiken har blivit kontinuerligt kritiserade av Carlsson, men jag tycker ändå att det har flera viktiga poänger. Moderaterna har alltid varit det parti i Sverige som har varit minst intresserade av bistånd (följt av socialdemokraterna, de partierna är nästan alltid sämst vad gäller frågor som har en ideologisk eller MR karaktär, som t.ex. sjukvård åt gömda flyktingar). Att som Carlsson försöka hävda att man gör mer nytta med mindre pengar är naturligtvis nonsens. Självklart måste bistånd, liksom alla former av bidrag, monitoreras och utvärderas, men det torde knappast vara något nytt, vilket också påpekas i artikeln. Men det är en sak att se till att det bistånd som ges skall vara så effektivt som möjligt, och här måste man vara medveten om att ett visst svinn är oundvikligt med tanke på hur de länder där nöden är som störst ser ut, och det är en annan sak att för den delen vilja sänka engagemanget för och solidariteten med människor som ekonomiskt har det enormt mycket sämre än t.ex. de svenskar som lever i utanförskap.

Dessutom är det talande hur biståndet ideologiskt har förskjutits åt höger under Carlssons tid vid makten. Jag som ser mig som liberal har absolut inget emot att företag utgör en del av biståndsverksamheten, men det är ingen patentlösning och behöver absolut inte innebära mindre korruption. Carlsson, som annars har varit stenhård i sin kritik emot korruptionen i biståndsverksamheten när det gäller mottagande myndigheter var väldigt tyst under skandalen med det statliga riskkapitalbolaget Swedfunds agerande som ledde till att makedonska bönder blev lurade och försatta i konkurs. Då ville ministern som predikat om öppenhet och mot korruption istället hemlighålla rapporten om vad som hade gått fel...

Nej, om en alliansregering skall ha någon trovärdighet i biståndsfrågor, så borde ministerposten tillfalla någon ifrån ett annat parti, kanske en folkpartist. Det skulle kanske också hjälpa folkpartiet att få upp ögonen för en gammal hjärtefråga, och få bort lite av fokus ifrån deras nya profil som bara verkar handla om krav på invandrare, strängare skola och mer kärnkraft...

Read more...