Visar inlägg med etikett Katastrofer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Katastrofer. Visa alla inlägg

Människan, naturen och kärnkraften.

lördag 12 mars 2011

Och så har mänskligheten drabbats av ännu en naturkatastrof, en kraftig jordbävning utanför Japans östkust. De materiella skadorna verkar bli enorma, men som tur är har Japan, som ett rikt och tekniskt högt utvecklat land en helt annat beredskap än vad t.ex. Haiti eller Banda Aceh hade, vilket gör att dödstalen blir mindre (om än fruktansvärda). Dessutom är jag övertygad om att Japan besitter en stor kapacitet att hjälpa de nödställda, och att bygga upp det förstörda. Sen skall de, som alla andra nationer i kris, självklart erbjudas internationell hjälp.

Det finns inte så mycket att säga om jordbävningen i sig, även om det är intressant att Japan kan ha flyttats ca två meter österut. Det intressanta för mig är vad den säger om hur vi människor bygger våra samhällen, och vad för lärdomar vi kan dra av det. En anledning till att Japan har klarat sig bättre är naturligtvis att de har byggt på ett sätt som är ägnat att stå emot jordbävningar. Sen handlar det i slutändan alltid om en balans emellan kostnad och risk. Det går inte att bygga byggnader som är 100% jordbävningssäkra, det kommer alltid att bero på hur starkt och hur nära jordbävningen slår till. Alltså måste man kunna hantera konsekvenserna av att det man bygger upp rasar, eller krackelerar.

Det som händer just nu i och kring kärnkraftverket i Fukushima är en påminnelse om att det aldrig går att ha total kontroll. Det verkar i nuläget oklart vilka konsekvenser explosionerna och bristen på kylvatten till reaktorerna kommer att ha. En japansk expert talar om att det inte finns någon risk för härdsmälta, men Lars Gunsell på Strålsäkerhetsmyndigheten anser att man inte kan utesluta risken för utsäpp av radiokativt material. Redan nu har mätningar på 1000 gånger högre strålningsnivåer än normalt gjorts.

Ett problem med just kärnkraften, som belyses av händelserna i Fukushima, är att konsekvenserna av en olycka kan bli oöverstigliga. Det, tillsammans med ett ännu olöst avfallsproblem, gör att det finns all anledning att vara skeptisk till kärnkraften som den ser ut idag. Dessutom ligger mycket falsk eller vilseledande propaganda kombinerat med ren okunskap bakom påståenden om att den skulle vara klimatneutral. Kärnbränsle bryts i energiintensiva processer som skapar stor lokal miljöförstörelse, och är dessutom en ändlig resurs. Så Kärnkraften är varken okomplicerat i bränsleledet, energitillverkningen eller avfallsledet.

Den svenska "tankeförbudslagen" har på alla sätt varit kontraproduktiv. Det är klart att man borde få forska på kärnkraft (vilket man nu får igen). Men om man skall bygga ut kränkraften, så förutsätter det enligt min mening en teknikutveckling som löser de enorma problem som den idag associeras med (i Sverige är även driftsäkerhet en aktuell fråga). Och vem vet, kanske har vi inom en överskådlig framtid tillgång till en helt ny, ren "kärnkraft" utan avfallsproblem, det var ju inte länge sedan en italiensk forskare gick ut med att han hade lyckats genomföra en kall fusion...

Tillbaka till Japan, som till skillnad ifrån Sverige ligger i en extremt jordbävningskänslig zon. Även om det visar sig att problemen kring kärnkraftsverket i Fukushima är hanterbara, så innebär det inte att faran är över. Området löper en konstant risk att utsättas för kraftiga jordbävningar, och det vore ödesdigert om en framtida jordbävning förutom den katastrof skalvet i sig innebär även skulle leda till ett kärnkraftshaveri.

Read more...

Tragediernas Haiti

söndag 17 januari 2010

De senaste dagarna har jordbävningskatastrofen i Haiti funnits närvarande överallt, och av självklara skäl dominerat etern. Det västra halvklotets fattigaste land drabbas av en jordbävning som inte bara är kraftig, 7,0 på richterskalan, utan också väldigt ytlig. Kåkstäder, bland annat byggda på sluttningarna kring storstäder som Port-au-Prince, med hög befolkningstäthet ökar utsattheten då jordbävningen slår till, och det fattiga landets gravt undermåliga kapacitet att hantera kriser bidrar till att ytterligare förvärra konsekvenserna. De enda som tjänar på tragedin är de kriminella som kunde fly ifrån ett rasat fängelse. De har nu beväpnat sig och sprider ännu mer död och lidande i ett land som redan förvandlats till ett helvete med avlidna och skadade överallt, och där nu brist på vatten och mat gör situationen desperat även för de som inte skadats. Förutom att konstatera att det är fruktansvärt sorgligt hur de haitier som redan lever i en mardröm orsakad av jordbävningen, dessutom utsätts för än mer lidande av sina medmänniskor då laglösheten breder ut sig, så kan jag inte undgå att fundera över varför det tar sådan tid för hjälpen att nå fram. Jag förstår att det är extremt komplicerat att organisera hjälp till en stat som inte bara utsatts för en katastrof, men som också i praktiken upphört att fungera, men det finns gott om exempel på att om man bara ser till att hjälparbetarna kommer på plats (och har med sig utrustning och förnödenheter), så börjar det självorganisera sig och jobba med att rädda liv där de är. Att reagera blixtsnabbt borde vara en plikt inte bara för hjälporganisationer utan även för ledare. Det är självklart bra att Obama skickar sitt flytande militärsjukhus, men det hade varit bättre om det hade fått order att avgå direkt då katastrofen blivit känd. Haitis lednings bristande kapacitet att be om eller acceptera hjälp, delvis beroende på att nästan inga kommunikationer fungerade i början, borde inte få bli en flaskhals som fördröjer hjälpen i dagar. DN:s rapport kanske inte är uttömmande, men läser man deras redogörelse över vad som hänt, så verkar Kina och Island ha varit först på plats med hjälp, det är inget gott betyg till varken USA eller de latinamerikanska grannarna. Och under tiden så har Sverige och MSB (Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap) precis fattat beslut om att skicka två it-tekniker. Först dagen efter, då islänningar och kineser redan räddat liv i något dygn, beslutas om att skicka 20 man till, och planeringen av detta kan börja. Jag tvekar inte på att samtliga svenskar som skickas har gjort och gör ett väldigt viktigt jobb, men jag hade ändå hoppats på mer hjälp snabbare.

Read more...