Fadime och hedersvåldet

Det är nu tio år sedan Fadime Sahindal mördades. Det har väckt liv i en nödvändig debatt om hederskultur, hedersvåld och hedersmord på nätforum som Newsmill och Twitter, och Fryshuset arrangerar en minnesdag. Kunskapen om hedersproblematiken är större idag än när Fadime mördades, mycket tack vare personer som Sara Mohammad ifrån föreningen "Glöm aldrig Pela och Fadime" och debattörer som Bahareh Andersson. Trots det så förekommer det fortfarande närmast sanslöst dumma argument om att termen i sig rasistisk, främst ifrån sfärerna kring vänsterpartiet och feministiskt initiativ. Även personer som har en viss insikt i vad hederskultur innebär och som förstår att det rör sig om ett helt annat fenomen än "vanligt" relationsvåld tenderar att vara försiktiga och flata i sin kritik och sina ställningstaganden, av risk för att uppfattas som trångsynta, eller ännu värre, rasistiska. Det är skamligt, och ett svek mot de personer som utsätts för den här sortens förtryck. Jag blev själv idag inspirerad att skriva om ämnet efter att ha läst Sakine Madons intervju med Sara Mohammad, vilket resulterade i en egen artikel på Newsmill.

Det är dock fortfarande förvånansvärt tyst på de stora svenska tidningarna. Förhoppningsvis kommer det att skrivas mer om ämnet då den 21 januari, 10-årsdagen av mordet på Fadime, närmar sig. Det behövs. För att samhället i form av rättssystem, socialtjänst, skola, mm skall ta de krafttag som krävs för att hjälpa de tiotusentals ungdomar som lever med förtrycket och ofriheten ständigt närvarande så måste även media driva på med ett betydligt aktivare opinionsbildande arbete. Veckans serie samtal i P1:s Tendens är dock en mycket bra start

Jag hoppas under veckan att kunna lägga till referenser till tidningsartiklar nedan...:

Första tillägget är inte en tidningsartikel utan en Newsmill-text av Bam Björling. Läs! Den visar väldigt tydligt hur det rådande feministiska och anti-rasistiska kulturrelativistiska paradigmet vad gäller mäns våld mot kvinnor och hedersvåld i praktiken svek och saboterade för hedersförföljda.

Tillägg 2012-01-212:
Idag är det på dagen 10 år sedan mordet på Fadime. De stora medierna börjar nu komma igång, se artiklarna nedan om Fadime och hederskulturen:

Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan
Gulan Avci, Folkpartiet, på SVT Debatt
Dilsa Demirbag Sten, debattör och skribent bl.a. på DN
Anders Lindberg, Aftonbladet
Maja Hagerman i DN

Symptomatiskt är att de starkaste och tydligaste rösterna ofta kommer ifrån kvinnor med rötter i delar av världen där hederskultur är vanligare och mer utbrett.

Debatten fortsätter även på Newsmill

Avslutningsvis en uppmaning ifrån journalisten Katarina Wennstam att utredning av dödsfall med så kallade "balkongflickor" måste ske mer proffessionellt, utan att hämmas av rädsla för att trampa folk eller grupper på tårna (men naturligtvis med respekt för dem man har att göra med och utan att dra förhastade slutsatser). Som polis kunde jag inte hålla med mer.

Read more...

En påminnelse

För att återigen ge sig in i det minerade fältet emellan rasistiska generaliseringar och att blunda för kulturella eller religiösa problem kan jag konstatera att en 15-årig flicka mördats i Bangladesh för att hon anklagats för att ha en affär med en gift kusin. Man får utgå ifrån att kusinen var betydligt äldre än 15, och byborna som dödade flickan verkade inte ha brytt sig om att ge sig på honom. Denna korta TT-notis verkar visa på någon sorts form av den vidriga kulturella strömning som ofta kallas "hederskultur", och som återfinns i stora delar av världen, men kanske främst i Mellanöstern och södra Asien. Det faktum att hederskulturens starkaste fästen finns i muslimska länder är i sig inte särskilt intressant. Det är nämligen självklart att man kan vara muslim utan att hysa den här sortens avskyvärda värderingar. Sen att religionen är en del av och inbakad i den lokala kultur som i t.ex. Bangladesh leder till att flickor mördas på bestialiska sätt är ganska naturligt. För mig är det självklart att religionen egentligen alltid bara är en delmängd av en folkgrupps totala kulturarv, och det går aldrig att helt särskilja den ena ifrån den andra. Nej, det viktiga är att konstatera att det finns kulturer eller subkulturer som innefattar värderingar som strider emot allt som har med vett, vänlighet, medmänsklighet och mänskliga rättigheter att göra. Att som fanatisk kulturrelativist hävda motsatsen, vilket t.ex. Gudrun Schyman och Eva-Britt Svensson gjort i försök att påstå att "hedersmord" inte skulle skilja sig ifrån vanliga fall av kvinnomisshandel, blir både kontraproduktivt och patetiskt. För dessa problem finns även i Sverige, vilket t.ex. medlemmarna i föreningar som "Glöm aldrig Pela och Fadime" kan vittna om igen och igen. Och att neka till detta är inte bara att vända ryggen till de flickor (och pojkar) som utsätts, här och i andra länder, det innebär också en generalisering som blir närmast rasistisk mot invandrargrupper eftersom det skulle innebära att det skulle ställas lägre krav på moral och etik vad gäller hanterandet av "hedersfrågor" på dem än på etniska svenskar. Nej, noll tolerans emot hederskultur och lika skyldigheter likväl som lika rättigheter för alla!

Read more...

Om integration

Även om jag har mycket svårt för "invandringskritiska" partier som Sverigedemokraterna och deras främlingsfientlighet, och även om helst skulle vilja se en värld där människor tillåts röra sig som de vill så betyder inte det jag inte ser problem med en invandringspolitik där det ibland verkar som om man inte tillåts kritisera kulturella sedvänjor som helt uppenbart bryter mot grundläggande normer om mänskliga rättigheter, t.ex. så kallad "hederskultur". Och när politiker som Gudrun Schyman verkar jämföra den omjämlikhet mellan könen som visserligen finns kvar i Sverige (trots att vi antagligen lever i ett av världens mest jämställda länder) med talibanernas vidriga könsförtryck i Afghanistan så blir det ett sätt att bagatellisera de jättelika problem som vissa kulturer har. Den sorts kulturrelativism där man inte får säga att vissa kulturer är "bättre" (vilket för mig förenklat betyder att de bättre respekterar människors och djurs rättigheter och vårdar miljön) utan att anklagas för rasism är enbart kontraproduktiv, det är solklart att man i dagens Sverige lever i ett bättre samhälle än vad t.ex. de somalier som lever under Al-Shabaabs förtryck gör. Däremot är det för mig helt oviktig att jämföra, det viktiga är att alla länder, alla kulturer strävar efter att förbättras, i riktning mot mer respekt för mänskliga rättigheter m.m. Om man dessutom ser till att diskussionen handlar om att säga att vår kultur är bättre än er, eller att nu har ni kommit hit, så då får ni anpassa er, så har man helt missat målet. Det handlar inte om att anpassa sig till "svenskhet", det handlar om att sträva mot ett bättre samhälle för alla. Dessa tankegångar tycker jag själv är så pass viktiga att jag har skrivit en artikel om dem och publicerat den på Newsmill (det är delvis ett plagiat av en gammal artikel som jag skrev i våras). Jag vet att artikeln blev ganska lång, men jag rekommenderar den varmt, det är nog bland det bästa jag har skrivit...

Read more...