Rikedomar förpliktigar

När nu Sverige får så mycket uppmärksamhet för att ekonomin går bra, och statsminister Reinfeldt m.fl. nämner att detta till stor del beror på "den svenska modellen", så påpekar representanter för Latinamerikagrupperna, Afrikagrupperna och Emmaus att "Den svenska modellen handlar om solidaritet". Så har det varit, och jag skulle gärna se att det fortsatte att vara så. Därför känns det tråkigt att biståndet successivt minskas, och att delar av biståndspengarna finansierar saker som har relativt lite med utvecklingssamarbete att göra, som administration av ambassader eller flyktingmottagande. Och vad gäller klimatbiståndet så håller jag med artikelförfattarna om att det borde rymmas i en annan budget eftersom det faktiskt är en skuld som vi som har skapat problemet har till dem som främst drabbas av det. Det hade varit väldigt välkommet om regeringen hade höjt ambitionerna i biståndsverksamheten nu när det verkar finnas ekonomiskt utrymme. Men det känns tyvärr inte särskilt sannolik med en moderat biståndsminister som inte direkt gjort sig känd för att slåss för en generös biståndsbudget...

Read more...

Svindleri

Föreningen Hem och Skola har tillsammans med ett telemarketingbolag, Poolmedia, lurat välvilliga företag och kommuner på miljontals kronor. Bolaget samlade in pengar under förevändningen att dessa skulle gå till Hem och Skolas verksamhet, och med Hem och Skolas goda minne, men i verkligheten gick bara 8,7 av 42,6 miljoner till Hem och Skola, resten tog Poolmedia hand om. Och säkerligen gick en ansenlig del av de kvarvarande pengarna till Hem och Skolas upphandling av kontraktet med Poolmedia samt administrationen av kontakterna med företaget... Man kan konstatera att de givare som skänkt pengar med avsikten att de skulle gå till att hjälpa barn och t.ex. motverka mobbning har blivit ordentligt blåsta, då enbart en bråkdel av pengarna blivit över för att användas till sådana syften.

Om Hem och Skola, samt Poolmedia varit medvetna om hur omständigheterna kring insamlingen sett ut, d.v.s. att de egentligen samlat in pengar till Poolmedia och inte till barnen, så bör det undersökas om de kan dömas för bedrägeri och tvingas betala tillbaka lejonparten av de insamlade pengarna. Om inte, så bör de avskedas för total inkompetens. Den här sortens insamlingar saboterar för alla seriösa frivilligorganisationer som lägger mängder med ideella krafter på att försöka göra värden till ett bättre ställe, för vem vill skänka pengar när man läser om den här sortens svindleri?

Read more...

Miljöförstöring dödligare än krig

Idag är det världsvattendagen, en dag tillägnad att uppmärksamma alla människors behov av rent vatten. I ett land som Sverige, med ett av världens bästa kranvatten, kan det vara lätt att glömma hur beroende man är av tillgång till rent vatten, och hur många som saknar den tillgången. UNEP, FNs miljöprogram, konstaterade idag att fler människor dör i världen av brist på rent vatten än av allt totalt våld, inklusive krig, sammanlagt. Dessutom ligger det enligt UNEP människor med sjukdomar kopplade till förorenat vatten i hälften av världens sjukhusbäddar. Tanken är hisnande. Om man jämför med hur mycket uppmärksamhet problemet får med allt som skrivs om allting ifrån lokala mord till terrordåd och krig över hela världen så verkar frågan om tillgång till rent vatten näsan helt bortglömd och bortprioriterad. Naturligtvis beror detta på faktorer som att media bryr sig mer om närområdet (eller om områden som Nordamerika där folk ser ut som vi och lever som vi) samt att den långsamma död som orsakas av törst och sjukdomar inte ger en lika bra story. Men faktum är att det krävs uppmärksamhet, för uppmärksamhet ger medvetenhet som manar till handling.

Förorenat vatten är någonting vi kan göra något åt, även härifrån Sverige. Vi kan ge mer och bättre bistånd. Vi kan uppmuntra de företag som verkar i områden där människor dör av förorenat vatten att påverka positivt genom sina affärer. Och vi kan sätta press på, och hänga ut och bojkotta om det krävs, de företag som står för föroreningarna. Och självklart kan vi även engagera oss ideellt eller skänka pengar till organisationer som arbetar med frågan.

Faktum är att ett av de mest centrala leden är att europeiska och amerikanska företag som själva har hyfsade standards för utsläpp kritiskt granskar och ställer krav på sina underleverantörer. Om marknaden krymper för produkter ifrån de smutsigaste industrierna, om det inte längre blir lönsamt att förorena heller i de länder där staterna är för svaga eller ointresserade för att kontrollera lokala utsläpp, så kommer industrierna själva att förbättra sin verksamhet. Det är naturligtvis en komplikation att handeln ifrån råvara till färdig produkt sker i så många led att det är svårt att veta hur tungmetallerna i datorn du knappar på har brutits, eller var datorn hamnar när du är färdig med den. Men återigen, med ökad uppmärksamhet och mer debatt så kommer bättre information fram och möjligheten att påverka förbättras. Jag är medveten om att det är en sliten klyscha, men vi har alla ett ansvar genom hur vi agerar som företagare och konsumenter. UNEPs alarmerande rapport på världsvattendagen kan vara en motivation till att ta det ansvaret.

Read more...

Lodjursjakt med fällor

I en debattartikel på SvDs Brännpunkt argumenterar två representanter ifrån Djurens Rätt för att lodjursjakt med fällor bör förbjudas. Jag håller med till 100 %. Om man nu ens anser att en lodjursstam på ca 1500 djur måste minskas med så kallad "skyddsjakt", så borde man i alla fall jaga djuren på ett sätt som inte innebär onödigt lidande för dem. Dessutom verkar ju jägarna annars vara så förtjusta i själva rekreationsaspekten på jakt, ett av argumenten för att ca 200 vargar var för många var ju att de försvårade löshundsjakten, så varför då inte jaga de lodjur som man får med konventionella metoder. Vad är sporten i att avliva ett djur som är fångat i en fälla?

Read more...

Svårigheten att hjälpa - amerikanska felprioriteringar

När jordbävningskatastrofen slog till på Haiti var kaoset som först rådde ett stort problem som kraftigt försvårade nödhjälpen. När USA tog över Port-au-Prince flygplats så ökade antalet plan som kunde landa markant. Som jag skrivit tidigare, så tycker inte jag att man i nödlägen bör fråga om lov att få ta kommandot, om det innebär att man missar chansen att rädda liv. Tyvärr verkar det dock som om USA inte skötte det stora ansvar som de tog på sig då de satte sig i positionen att bestämma vilka plan som tilläts landa på ett acceptabelt sätt. Amerikanska militärflygplan prioriterades, och tex plan ifrån Läkare utan Gränser, med livsnödvändiga mediciner, tvingades vända. Detta kritiseras nu, rättmätigt, av Röda Korset. Det är fortfarande naturligtvis så att det som USA ägnar sig åt på Haiti är nödhjälp, och inte någon ockupation som gärna USA-skeptiker på vänsterkanten vill hävda. Alla med insyn i räddningsarbetet har vittnat om behovet av ökad ordning och säkerhet å Haiti, speciellt under den första tiden, vilket de amerikanska trupperna också gav. Det är dock ingen ursäkt för att falla tillbaka på ett nationalistisk och trångsynt perspektiv då man tar livsavgörande beslut, vilket det rörde sig om då vissa plan fick landa och andra vända.

Read more...

Hjälpsändningar kommer inte fram

Flera av Läkare Utan Gränsers plan har inte fått landningstillstånd på Port-au-Prince flygplats, vilket leder till att livsnödvändiga läkemedel inte kommer fram till organisationens hårt arbetande personal. Det är naturligtvis en skandal att så essentiell utrustning inte kommer fram till de svårt nödställda, och det är ett tecken på att organisationen kring hjälpen, och på Haiti i allmänhet, inte fungerar. I P1 intervjuades Guido Bertolazzi, mannen som ledde det prisade italienska katastrofarbetet efter Tsunamin. Hans snabba analys var att det största problemet är att det saknas ledning. I sådana krissituationer krävs det att enskilda människor på nyckelpositioner vågar ta beslut, vågar ta kommandot. Det finns inte tid för konsensus och långbänkar medan tusentals människor lider och dör. Med tanke på den Haitiska statens sönderfall så borde FN ha reagerat kraftfullare och resolutare, och helt enkelt ha tagit över de centrala samhällsfunktionerna. Om FN visar sig inkapabelt (igen...) så hade jag personligen hellre sett ett ännu tydligare amerikansk ledarskap på Haiti än det kaos och den förvirring som nu råder. Det viktigaste måste vara att se till att infrastrukturen fungerar, att hjälp kommer fram och och att hjälporganisationerna ges förutsättningar att jobba, och att fortsätta rädda liv.

Read more...

Tragediernas Haiti

De senaste dagarna har jordbävningskatastrofen i Haiti funnits närvarande överallt, och av självklara skäl dominerat etern. Det västra halvklotets fattigaste land drabbas av en jordbävning som inte bara är kraftig, 7,0 på richterskalan, utan också väldigt ytlig. Kåkstäder, bland annat byggda på sluttningarna kring storstäder som Port-au-Prince, med hög befolkningstäthet ökar utsattheten då jordbävningen slår till, och det fattiga landets gravt undermåliga kapacitet att hantera kriser bidrar till att ytterligare förvärra konsekvenserna. De enda som tjänar på tragedin är de kriminella som kunde fly ifrån ett rasat fängelse. De har nu beväpnat sig och sprider ännu mer död och lidande i ett land som redan förvandlats till ett helvete med avlidna och skadade överallt, och där nu brist på vatten och mat gör situationen desperat även för de som inte skadats. Förutom att konstatera att det är fruktansvärt sorgligt hur de haitier som redan lever i en mardröm orsakad av jordbävningen, dessutom utsätts för än mer lidande av sina medmänniskor då laglösheten breder ut sig, så kan jag inte undgå att fundera över varför det tar sådan tid för hjälpen att nå fram. Jag förstår att det är extremt komplicerat att organisera hjälp till en stat som inte bara utsatts för en katastrof, men som också i praktiken upphört att fungera, men det finns gott om exempel på att om man bara ser till att hjälparbetarna kommer på plats (och har med sig utrustning och förnödenheter), så börjar det självorganisera sig och jobba med att rädda liv där de är. Att reagera blixtsnabbt borde vara en plikt inte bara för hjälporganisationer utan även för ledare. Det är självklart bra att Obama skickar sitt flytande militärsjukhus, men det hade varit bättre om det hade fått order att avgå direkt då katastrofen blivit känd. Haitis lednings bristande kapacitet att be om eller acceptera hjälp, delvis beroende på att nästan inga kommunikationer fungerade i början, borde inte få bli en flaskhals som fördröjer hjälpen i dagar. DN:s rapport kanske inte är uttömmande, men läser man deras redogörelse över vad som hänt, så verkar Kina och Island ha varit först på plats med hjälp, det är inget gott betyg till varken USA eller de latinamerikanska grannarna. Och under tiden så har Sverige och MSB (Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap) precis fattat beslut om att skicka två it-tekniker. Först dagen efter, då islänningar och kineser redan räddat liv i något dygn, beslutas om att skicka 20 man till, och planeringen av detta kan börja. Jag tvekar inte på att samtliga svenskar som skickas har gjort och gör ett väldigt viktigt jobb, men jag hade ändå hoppats på mer hjälp snabbare.

Read more...

Skatteavdrag för gåvor till ideell sektor

Två företrädare för det ideella, judiska intressen skriver på DN Debatt att skatteavdrag för gåvor bör gälla även den ideella sektorn.. Jag håller helt med om principen att gåvor till ideell verksamhet bör främjas med skatteavdrag. Problemet blir naturligtvis att klassificera vilken sorts verksamhet som bör klassificeras som ideell, och jag är inte säker på att jag och artikelföfattarna har samma uppfattningar där. För min del, så ser jag gärna att gåvor till etablerade frivilligorganisationers verksamhet skattebefrias, men jag är skeptisk till att detta bör gälla hela det civila samhället. Jag ser til exempel ingen anledning att skattebefria gåvor till tex idrottsklubbar, eller till religiösa samfund eller skolor. Det viktiga är att gåvan i slutända går till verkligt behövande, och inte till gåvogivarens subgrupp i samhället.

Read more...

Farligt att vara aktivist

Ett japanskt valfångstfartyg har kört på Sea Shepherd Conservation Society's båt så att fören slets bort (se artikeln på DN här). Som tur är skadades ingen av aktivisterna, men det är lätt att föreställa sig att risken för både skador och dödsfall måste ha varit stor, vilket inte verkar ha hindrat valfångarna ifrån att köra på den stillastående båten. Valfångarna hävdar att de har beskjutits, men det är jag ytterst tveksam till. Hur som helst så agerar både valfångarna, och Japan som stat, emot en konvention som förbjuder all kommersiell valfångst, med ursäkten att det behöver fånga närmare 1000 valar, varav 50 utrotningshotade sillvalar, i "forskningssyfte". Japans respons lät inte vänta på sig, "Dessa sabotagehandlingar som hotar vårt lands valfångstfartyg och besättning är extremt farliga. Det är helt oförlåtligt", hette det i ett uttalande från Japans fiskerimyndighet enligt TT. Min uppfattning om vems beteende det är som är "oförlåtligt" skiljer sig ganska markant ifrån det japanska fiskeriverkets...

Read more...

Grisar och Djurrättsalliansen

Jag kan inte låta bli att skriva några rader om Djurrättsalliansens avslöjanden om missförhållanden i många svenska grisgårdar, eller grisfabriker som det egentligen mer liknar. Den sortens civila olydnad som Djurrättsalliansen har gett prov på där man, utan att förstöra något eller använda någon form av våld, går in och dokumenterar missförhållanden för att sedan offentliggöra dessa, är för mig beundransvärt, och ett föredöme för alla organisationer som är engagerade i liknande sakfrågor. Dessutom är deras avslöjanden högst relevanta och viktiga. Det är verkligen vidrigt att vi i Sverige, där vi gärna ser oss själva som moraliska föredömen, behandlar djur, som dessutom är högt stående och intelligenta, på ett sådant sätt. Dessutom skulle frågan om vilken rätt vi överhuvudtaget har att föda upp djur i betongbunkrar, även där det finns tillräckligt med halm, mat, mm så att alla lagkraven uppfylles må bra av en förutsättningslös debatt. Må Djurrättsalliansen fortsätta sitt viktiga arbete 2010, och må fler organisationer inspireras av deras metoder!

Read more...