Om alkohol och cannabis

måndag 1 november 2010

Det har precis, i samband med kongressvalen i USA, också folkomröstats om legalisering av cannabis i Kalifornien. Det lutar åt att kalifornierna har röstat nej till legalisering, men omröstningen har lett till en debatt om cannabis även i svenska medier. Bland annat möttes journalisten Magnus Linton och folkhälsominister Maria Larsson i P1s Studio Ett. Linton hävdade att en legalisering av cannabis skulle slå undan benen för den organiserade brottslighetens största inkomstkälla, den illegala cannabishandeln, och att drogen i sig om än skadlig inte är farligare än alkohol.

Jag är böjd att hålla med Linton på båda punkterna. Jag besitter inte hans kunskap om konsekvenserna av cannabishandeln, framför allt för latinamerikanska länder med det snabbt sönderfallande Mexico i spetsen, men det är lätt att se att de är förödande. Det finns också ett kunskapsglapp emellan det faktum att många är medvetna om att kokainhandeln är en miljardindustri för brottssyndikat och karteller, men inte lika många vet att det även gäller handeln med cannabis. Så Lintons resonemang är värt eftertanke.

Vad gäller jämförelsen emellan cannabis och alkohol, så har Lintons slutsats att alkoholen är minst lika farlig stort stöd. I dagarna kom en forskningsrapport som klassificerade alkohol som farligare än mycket tunga droger som heroin, och mångdubbelt värre än cannabis. Även om sådana rapporter bör bemötas med stor skepsis, jag har själv mycket svårt att se hur alkohol skulle kunna vara farligare än den extremt beroendeframkallande drogen heroin på individuell basis, så är budskapet om alkoholens skadlighet hur som helst tydligt. Samma budskap presenteras dessutom på ett mycket övertygande sätt av P1s Kaliber i ett program ifrån våren 2009, där de har kommit fram till att alkoholen är inblandad i nästan 80 % av alla misshandelsfall i Sverige. Det är häpnadsväckande siffror, och visar på ett enormt samhällsproblem som kräver resoluta åtgärder.

Jag skrev själv precis en artikel på debattsiten Newsmill om inkonsekvensen i hur drogerna cannabis och alkohol hanteras i Sverige (rubriksättingen var inte min...). Där tar jag upp tanken att man borde reflektera över om det kan vara motiverat att förbjuda eller hårdare reglera alkoholen i Sverige. Jag är dock fullt medveten om att det skulle vara väldigt svårt, och kanske ogenomförbart, samt att det riskerar att leda till en illegal marknad som skulle kunna generera enorma inkomster för den organiserade brottsligheten. Saken är dock den, att dylika inkomster genereras nu av handeln med cannabis, vilket sliter sönder länder som Mexico. Och för att vara intellektuellt och moraliskt konsekvent och hederlig, så bör man diskutera effekterna av förbud respektive legalisering på samma förutsättningslösa sätt för både alkohol och cannabis, och dessutom ta lika stor hänsyn till de negativa konsekvenser vare sig de drabbar i Sverige eller Mexico. Även om jag kan förstå och respektera pragmatism, så stör inkonsekvens mig, speciellt om det sker under falska och vilseledande förutsättningar.

Read more...

Bra artikel om "vi och dom"

söndag 31 oktober 2010

Med detta korta inlägg så vill jag bara rekommendera en artikel i SvD av Mustafa Can, i vilken han skriver om "invandraren" och om hur han själv blir definierad utifrån bilden av denne.

Read more...

Vårdnadstvisternas sjuka värld

lördag 30 oktober 2010

Som polis händer det med jämna mellanrum att man blir inblandad i en konflikt där föräldrar på ett eller annat sätt bråkar om vårdnaden om sina barn. Ärendena är ofta både väldigt svåra och väldigt lätta. En far eller mor som upplever att någon tagit dess barn ifrån henne eller honom är ofta så uppstressad att det krävs stor bestämdhet för att få ut koherent information. Ibland kan jobben gå ut som ett människorov av barn, och en stor insats dras igång, för att då man lyckats få klarare uppgifter blåsas av som ej brott då det visar sig att det var en vårdnadshavare som inte lämnat tillbaka barnet enligt överenskommelse. Det är det som är den lätta delen, ur en polisiär synpunt, att vi kan göra så lite. Om en förälder som redan har barnet "i sin besittning" förvägrar den andre föräldern och vårdnadshavaren det umgänge med barnet som han/hon har rätt till, även i de fall då detta sker genom att gå under jorden, så anses det inte brottsligt (om man inte lämnar landet). Och däri ligger också den svåra delen, att förklara för en förtvivlad förälder att det inte finns något som vi kan göra, utan att den enda legala möjligheten han/hon har att få träffa sitt barn är att vänta på en lång och segdragen rättsprocess, som dessutom bara kommer att stärka motpartens ställning i vårdnadstvisten... Det är inte konstigt att många föräldrar drar den självklara slutsatsen att det bästa de kan göra är att själva kidnappa sina barn. Michael Alonzo, som har skrivit en bok om pappors rätt till sina barn vid en skiljsmässa, påpekar att domstolarnas sätt att hantera saken har lett till "vilda västern", där man de facto belönar den förälder som förvägrar den andre rätten att träffa sitt barn.

Det är lätt att se att dagens system inte fungerar tillfredsställande. Men hur borde det då fungera? Barnkonventionen säger att barnets bästa måste komma först, och det är en bra riktlinje även om det perspektivet måste lyftas till att betyda mer än att den förälder som har tagit barnen får behålla dem. Dessutom är det inte bara barnens bästa som bör ha betydelse, utan även föräldrarnas rättigheter. När två personer bråkar om rättigheten till ett föremål, så är saken enkel för polisen. Man tar föremålet i beslag och låter utredningen avgöra vem som har störst rätt till det. Med barn kan man självklart inte göra på samma sätt, men om man kan ge myndigheter lite mer omedelbar rätt att ingripa skulle det i alla fall lösa de värsta fallen. Om socialtjänsten lättare och effektivare skulle kunna fatta akuta intermittenta beslut, som sedan verkställs av polisen så att man direkt kan återföra ett barn till den förfördelade vårdnadshavaren, så kommer man i alla fall ifrån laglösheten i att tvingas acceptera att den förälder som tagit sig rätten till barnen automatiskt får behålla dem. Det skulle också göra det lättare att snabbt kunna lösa de fall där man misstänker att en vårdnadshavare som undanhåller barnet ifrån dess andre vårdnadshavare är direkt olämplig och att barnet på så sätt riskerar att fara illa. Samhället har system för att agera mer kraftfullt och göra slut på laglösheten, men som det ser ut nu så gynnar alltså praxis förövaren på offrets bekostnad i vårdnadstvister.

Read more...

Egoistiska idioter

fredag 29 oktober 2010

I polisarbetet träffar man ofta på gärningar som med all önskvärt tydlighet visar att det finns gott om människor som inte drar sig för att göra i princip vad som helst mot andra för att det gagnar deras egna syften, deras egen vinning. De mest klassiska exemplen är alla de yrkeskriminella som livnärs sig på att bryta sig in hos hårt arbetande människor och ta allt de har och äger som snabbt kan avlägsnas. Under ett arbetspass för ett par månader sedan pratade jag kort med stationsbefälet om ett för oss båda helt nytt sätt att visa att man skiter i andra bara man får det man själv vill ha. Det var en stormrik villaägare i Bromma som hade lejt en firma för att fälla ett tiotal träd som stod i vägen för dennes havsutsikt. Att träden stod på kommunens mark, och dessutom var över hundra år gamla, bekymrade inte fastighetsägaren. Självklart brydde denne sig än mindre om alla de människor som uppskattat den gamla skogsdungen, och kanske gjort det ett helt liv. Vissa människor bryr sig som sagt bara om sig själva... Nu verkar det som om förundersökningen är på väg att bli klar. Jag hoppas verkligen att straffet blir kännbart, även för en person som säkerligen har gott om pengar att betala eventuella böter och skadestånd med.

Read more...

Utsatta, sårbara barn

torsdag 28 oktober 2010

Att en mamma kan tillfoga sitt eget 3-månaders barn sådana skador att det avlider, för att hon blir "störd" i en syssla, i detta fallet Facebook-spelet Farmville, är helt obegripligt. Uppenbarligen kan inte mamman vara psykiskt frisk och man frågar sig om det inte fanns några sätt att upptäcka hennes totala brist på empati och kontroll, och se till att barnet fråntogs henne, innan hon hade chansen att skada det. Men varken i Florida, USA, där det dådet begicks, eller i Sverige går det att ha kontroll på alla usla föräldrar som finns, och man kan ju inte heller sterilisera folk som man misstänker kommer att missköta sina barn. Så barn kommer alltid att vara extremt utsatta och sårbara, och ju yngre, desto sårbarare.

Det man kan begära är att alla fall där det misstänks att barn far illa anmäls till socialtjänsten, och att denna agerar kraftfullt när det finns fara för barnens liv eller hälsa. Som polis skriver jag anmälningar till socialtjänsten varje gång jag har varit på ett jobb där det finns risk att barn far illa, och jag hoppas att detsamma sker i sjukvården, barnomsorgen, skolan, ja på alla platser där vuxna har med barn att göra. Samhället kommer aldrig kunna stoppa allt hemskt som sker barn, men det måste hur som helst göra sitt yttersta för att skydda dem, de mest försvarslösa, och försöka förhindra så många tragedier som bara är möjligt.

Read more...

Svindleri

onsdag 27 oktober 2010

Föreningen Hem och Skola har tillsammans med ett telemarketingbolag, Poolmedia, lurat välvilliga företag och kommuner på miljontals kronor. Bolaget samlade in pengar under förevändningen att dessa skulle gå till Hem och Skolas verksamhet, och med Hem och Skolas goda minne, men i verkligheten gick bara 8,7 av 42,6 miljoner till Hem och Skola, resten tog Poolmedia hand om. Och säkerligen gick en ansenlig del av de kvarvarande pengarna till Hem och Skolas upphandling av kontraktet med Poolmedia samt administrationen av kontakterna med företaget... Man kan konstatera att de givare som skänkt pengar med avsikten att de skulle gå till att hjälpa barn och t.ex. motverka mobbning har blivit ordentligt blåsta, då enbart en bråkdel av pengarna blivit över för att användas till sådana syften.

Om Hem och Skola, samt Poolmedia varit medvetna om hur omständigheterna kring insamlingen sett ut, d.v.s. att de egentligen samlat in pengar till Poolmedia och inte till barnen, så bör det undersökas om de kan dömas för bedrägeri och tvingas betala tillbaka lejonparten av de insamlade pengarna. Om inte, så bör de avskedas för total inkompetens. Den här sortens insamlingar saboterar för alla seriösa frivilligorganisationer som lägger mängder med ideella krafter på att försöka göra värden till ett bättre ställe, för vem vill skänka pengar när man läser om den här sortens svindleri?

Read more...

Nedmontering av service i förorterna

tisdag 26 oktober 2010

En anledning till det ökade utanförskapet i de segregerade förorterna som nämnts i debatten är att samhället successivt har monterat ned de vanliga funktionerna som brukar finnas i en ort, som offentlig förvaltning, banker, med mera. Kvar blir ett område utan egna arbetstillfällen, förutom i någon av alla marknader och närlivsbutiker. Jag håller med om det antagligen skulle påverka lokalsamhällena positivt att bibehålla så mycket samhällsservice som möjligt i närområdet, både för att skapa arbetstillfällen, för att kunna ge bättre service till invånarna och för att få en lite mer varierande gatubild.

I fallet Rinkeby var det nog ett misstag att slå ihop stadsdelsförvaltningen med Kista och sen lägga kontoret på Kista-sidan av Järvafältet där det redan fanns mängder med företag och ett stort köpcentrum. Däremot är det lätt att förstå att t.ex. banker väljer att flytta ifrån Rinkeby med tanke på att rånrisken är betydligt högre där än i princip någon annanstans i Sverige. Och de behöver inte bara bekymra sig för regelrätta rån, under de upplopp som skakade statsdelen i våras förstördes Nordeas kontor, och några av de unga gärningsmännen har nu dömts till skadegörelse och försök till grov stöld eftersom de även försökte komma över pengar i kontoret de slagit sönder.

De kriminella ungdomar som ligger bakom den här sortens förstörelse, stölder och rån saboterar naturligtvis mest för sitt eget lokalsamhälle, genom att samhällsservice backar undan på grund av deras brott. Det är dock inget de bryr sig nämnvärt om, med tanke på att många av dem försörjer sig på att stjäla av sina grannar. Lustigt nog hävdar många av dem ändå att de är någon sorts lokalpatrioter...

Read more...

En fråga om perspektiv...

I ännu en av alla dessa otaliga listor har nu tankesmedjan Legatum Institute rankat världens länder efter "välstånd". Sverige ligger bra till, men har tappat ifrån en tredjeplats i fjol till en sjätteplats i år. Listan toppas av samma länder som även ansågs mest stabila enligt "Failed State" rankningen som jag nyss skrev om, d.v.s. de nordiska länderna (minus Island), samt Australien och Nya Zeeland.

Ett antal röda bloggar (t.ex. Röda Malmö, Svensson, Monica Green) har varit snabba med att skylla Sveriges tre tappade placeringar på den borgerliga regeringen och de ökade klyftor som de anser att regeringens politik har skapat, och några av dem nämner att det rödgröna Norge ligger i topp. Lustigt nog är det inga av dessa vänsterbloggare som nämnde att Danmark har gått förbi Sverige och hamnat på en mycket stark andraplats, trots att de saknar Norges enorma oljemiljoner. För om de skulle applicera samma sorts logik på Danmarks avancemang som de valt att göra på Norges och Sveriges förflyttningar på listan, så skulle de ju tvingas dra slutsatsen att det är bra för välståndet med en högerpopulistisk regeringen med kraftigt främlingsfientliga inslag som begränsar invandringen, och kanske lägga sin röst på Sverigedemokraterna i nästa val...

Det är möjligt att vänsterbloggarna har rätt och att det har skapats större klyftor i Sverige på grund av alliansregeringens politik, men det är också möjligt att Sverige hade haft sämre ekonomi under en röd regering, och att detta hade lett till betydligt sämre välstånd. Den frågan besvaras hur som helst inte av en Legatums lista. En lista är bara en lista, och ibland kan det vara bra med lite perspektiv...

Read more...

En höna av en fjäder

fredag 22 oktober 2010

Visst får poliser absolut inte ge bekanta eller vänner någon form av fördel i sin yrkesutövning, men det känns ändå helt orimligt att det faktum att en polisinspektör, eventuellt medvetet, sänkt hastigheten på en ordningsbot ifrån 62 till 60 km/h, skall rendera i en utredning som slutar i villkorlig dom samt 10 000 kronor i böter för urkundsförfalskning samt tjänstefel. Polisen kunde naturligtvis ha gett personen i fråga rapporteftergift helt och hållet, vilket enligt min mening hade varit minst sagt rimligt för någon som är uppmätt till 62 km/h på en 50-sträcka (med mätinstrumentets avdrag). Att han sen, på grund av något sorts tankefel får det till en bot för att ha kört 60 km/h är naturligtvis klandervärt, men knappast något som upprör. Det mycket viktigt att alla är lika inför lagen, och att även poliser lagförs då de begår brott, speciellt då brott där de medvetet missbrukar sin maktposition till att kränka andra människor (som t.ex. verkar ha varit fallet med de poliser som nu åtalas efter en händelse i Hornstull i februari). Men vad gäller det ärendet med ordningsboten, så kan jag inte låta bli att undra hur det hamnade hos polisens grupp för interna utredningar...

Read more...

Även barns grymheter borde leda till konsekvenser

En mobbad pojke försökte efter att ha blivit fastbunden vid en ribbstol i gymnastikhallen ta sitt liv genom att hänga sig med hjälp av sin gymnastikpåse. Hängningsförsöket filmades av en annan elev. Det är oklart om den filmande eleven var en av dem som tidigare band fast pojken. Det nämns inte heller att den filmande eleven skall ha försökt hjälpa pojken eller tillkalla hjälp. Skolan har gjort en anmälan till arbetsmiljöverket.

För min del verkar en anmälan till arbetsmiljöverket patetiskt otillräcklig. Jag vet inte hur gamla barnen är, troligtvis under 15 år och således inte straffmyndiga, men en så här utstuderat grym behandling borde, förutom självklart allt tänkbart stöd till offret, även föranleda kraftfulla åtgärder gentemot gärningsmännen/barnen. Till en början borde det hela polisanmälas, så att en utredning om, åtminstone, olaga frihetsberövande startas. Som jag skrivit många gånger tidigare, så tycker jag att straffmyndighetsåldern borde sänkas, så att det blir lättare att se till att brott begågna av barn faktisk får en konsekvens. Dessutom måste naturligtvis socialtjänsten kopplas in, och dels, tillsammans med föräldrarna, närvara vid polisförhör med de skyldiga, samt göra en egen utredning om deras familjeförhållande och om eventuella lämpliga åtgärder. Dessutom bör man starkt överväga att förflytta, och kanske splittra på, de elever som visar sig ha varit drivande i mobbningen. Slutligen bör skadeståndsskyldighet gentemot den mobbade utredas, både för de skyldiga och för skolan.

Det är samhällets förbannade plikt att se till att skolan är en trygg miljö för alla de som vistas där. Och det är för mig självklart att när barn utsätts för vidrigheter som mobbning, så skall man agera kraftfullt mot de som gjort sig skyldiga till övergreppen och se till att de inte har möjlighet att göra om det. Gör man inte det, utan bara t.ex. erbjuder den mobbade möjligheten att få byta skola, så säger man att lösningen ligger hos offret och således även indirekt att det är dess eget fel att han/hon har blivit mobbad. Applicera det tankesättet på rån eller våldtäkt, och se hur det känns...

Read more...

Lyckade och misslyckade stater

torsdag 21 oktober 2010

Noterar med intresse att på "Foreign Policy"s lista över "Failed States", så är det bara en handfull stater som anses vara "Most Stable", och dessa är de nordiska länderna (minus Island), Australien, Nya Zeeland, Schweiz och (överraskande nog) Irland. De mest misslyckade är främst afrikanska stater, men även länder som Afghanistan, Irak och Haiti slår sig in i toppen av listan, som naturligtvis toppas av Somalia...

Read more...

USA fortfarande ett u-land vad gäller homosexuellas rättigheter

Med risk för att bli tjatig, så tar jag igen upp USAs absurda förbud mot att tillåta öppet homosexuella i armén. President Obamas regering bad uppenbarligen en appellationsdomstol att upphäva en dom ifrån en lägre instans som förklarade förbudet olagligt. Detta trots att Obama själv har sagt att han är emot förbudet. Det är knappast första gången som Obamas administration handlar på ett sätt som synbart verkar stå i konflikt med yttranden som presidenten har gjort, men det är inte det största problemet i den här farsen. Det mest allvarliga är att världens (ännu så länge) enda supermakt och självutnämnda fanbärare för rättvisa och frihet inte har kommit längre vad gäller att ge homosexuella grundläggande rättigheter.

Detta handlar naturligtvis om ännu ett sätt för de konservativa, kristna, krafter som är så starka i USA att motarbeta homosexuella. För inte kan väl någon tänkande människa tro att det skulle inverka negativt på moralen att ha människor med olika sexuell läggning i armén? Och tror man verkligen det är det ju bara att titta på alla de länder där det är tillåtet, och konstatera att det inte har förorsakat några som helst problem. Och om det faktiskt finns enstaka individer i USAs väpnade styrkor som är homofober och därför skulle uppleva det som problematiskt att tjänstgöra med öppet homosexuella, så vore det lika korkat att låta dem diktera villkoren som det vore att inte tillåta några mörkhyade i armén eftersom det ju finns den hel del amerikaner som är rasister...

Read more...

Mexico på väg utför

Den 20-åriga universitetsstuderande Marisol Valles har utsätts till polischef i Praxedis Guadalupe Guerrero i norra Mexico. Enligt borgmästarens kansli var hon den enda som tackade ja till jobbet. Anledningen till detta är naturligtvis att ingen annan vågade riskera att ta på sig ett jobb som innebär en stor risk att bli mördad av någon av narkotikakartellerna, eller deras samarbetspartners.

En stat har många olika uppgifter, men den kanske allra mest grundläggande är att skapa trygghet åt sina medborgare, och att se till att lag och ordning råder, till skillnad ifrån den starkes rätt. Om ingen förutom en mycket modig 20-årig flicka vågar ta på sig jobbet som polischef i ett kritiskt distrikt, så har staten i princip redan kapitulerat på den punkten. Mexiko är på väg utför på grund av den drogrelaterade brottsligheten, och de enorma summor pengar som den genererar, än mer destabiliserande i ett land med stora sociala klyftor och utbredd fattigdom. Frågan är bara vad som kan göras för att vända trenden. Ytterligare reformeringar av rättsväsende, polis och militär? Utökad kamp och nolltolerans mot korruption? Hjälp utifrån? En ny narkotikapolitik på internationell nivå?

Read more...

Invandringens problem och kulturella skillnader

måndag 18 oktober 2010

Jag skrev ett inlägg om DNs ledare om de fallgropar som man tenderar att ramla ned i då man låter Sverigedemokraterna föra debatten om invandringen. Den första gällde huruvida invandringens problem diskuteras eller ej.

Vad gäller att invandringens problem tigs ihjäl, som så ofta hävdas, så är det självklart inte sant. Visst talas det om utanförskap och dålig tillgång till arbetsmarknaden, och även till viss del om kriminalitet hos invandrargrupper. Men det görs dock som tur är inte på det sätt som SD vill. Förenklat så kan man säga att i SDs värld så beror dessa problem på invandrarna, och deras kultur, medan i etablissemangets värld så beror de på att integrationspolitiken har misslyckats. SD och personer som sympatiserar med dem vill gärna beskriva den svenska kulturen som överlägsen gentemot speciellt utomeuropeiska invandrare. Deras bild är att i Sverige talar vi civiliserat med varandra då vi löser problem, vi står i kö, vi är allmänt lugna, sansade och väluppfostrade. Däremot t.ex. araber och afrikaner är hetsiga, högljudda och kan inte kontrollera sitt temperament.

Ligger det då inget i att svenskar är mer "civiliserade" än många utomeuropeiska invandrare? För inte länge sedan kunde man läsa om ett fall från Dubai där tre väletablerade män ur den lokala överklassen svårt misshandlade en man och hans gravida fru då de inte på uppmaning gav upp sina sittplatser på en IKEA-restaurang. Detta hade väl knappast hänt i Sverige? Nej, det hade det säkert inte gjort, men det har nog mer det faktum att dessa män visste om att de i praktiken stod över lagen och därför inte behövde bekymra sig om konsekvenserna av sitt handlande, än med den lokala kulturen. Korrupta, rättslösa, maktfullkomliga system leder till övergrepp av de som har makt mot de som inte har. I Sverige så hade även kungen eller statsministern gripits om han oprovocerat hade misshandlat någon på en offentlig plats.

Visst finns det kulturella skillnader mellan människor baserat på var man är uppväxt, och visst påverkar dessa kulturella skillnader hur man agerar i olika sociala situationer. Man behöver inte lämna Europa för att se mycket tydliga skillnader på beteendemönster. Att människors kulturella bakgrund påverkar deras värderingar, gränser och agerande vet jag mycket väl efter att i mitt förra jobb ha haft en koordinerande roll i ett projekt med en fransk samarbetspartner och en grekisk kund. Ett extremt exempel är att en hög teknisk representant för den grekiska kunden på ett möte manifesterade sitt missnöje med att dunka huvudet i bordet under ett möte...

Jag vet dessutom från mitt nuvarande jobb att det i de områden där jag jobbar finns en mycket kraftig överrepresentation av människor med utländsk härkomst ibland de yrkeskriminella i området (och att detta startar vid en oroväckande ung ålder). Så då vore det väl en naturlig slutsats att kriminaliteten hos invandrargrupper beror på kultur? Tja, min egen slutsats är att kultur definitivt är en avgörande faktor. Men inte kultur ifrån det land där familjen ursprungligen har kommit, utan lokal kultur i de förorter där de har växt upp. Jag är säker på att en invandrarfamilj som är väletablerade och bosatta i ett område med relativt låg förekomst av ungdomskriminalitet löper lika liten risk att se sina barn utveckla kriminella vanor som deras svenska grannar. Däremot barn som växer upp i förorter där de lokala förebilderna för ungdomar ofta är yrkeskriminella tjuvar och rånare löper en mångdubbelt större risk att själva börja begå brott.

Självklart spelar föräldrarnas uppfostran en stor roll. Om de lever i utanförskap, isolerade ifrån samhället, så ökar naturligtvis risken att deras barn kommer att få problem. Om de är frånvarande och inte engagerar sig i sina barn, så ökar risken att barnen blir otrygga och saknar moralisk kompass. Och eftersom föräldrar spelar roll, så är det kanske svårt att med 100 procents säkerhet säga att deras (och ursprungslandets) kultur inte spelar någon roll. Men så vitt jag vet har man aldrig kunnat visa på en högre kriminalitet ibland invandrargrupper än bland etniska svenskar om man tar hänsyn till social klass och miljö.

Det finns dock brott där ursprungslandets kultur är ytterst relevant, eller snarare kulturen i den subgrupp man tillhörde i ursprungslandet och fortfarande anser sig som en del av. Jag tänker då på hedersrelaterad brottslighet där speciellt flickor och kvinnor i den egna familjen/släkten blir utsatta för mycket allvarliga brott och kränkningar. Så kultur kan absolut vara relevant. Men ursprungslandets kultur är däremot knappast en faktor i brott som stölder och rån. Så debatten vad gäller den sortens brott bland invandrargrupper borde främst fokusera på de ytterst reella problem som finns med utanförskap och lokala subkulturer i t.ex. utsatta förorter, där problematiska värderingar får fäste tidigt i åldrarna.

Read more...

DN om Sverigedemokraternas världsbild

söndag 17 oktober 2010

Diskussionen om diskussionen om Sverigedemokraterna fortsätter. DN skrev igår i en osignerad ledare med uppmaningen att "Sluta jamsa med!". De som skulle sluta jamsa med var väl främst medier och politiker, men kanske även allmänheten, och det som det inte skulle jamsas med i var Sverigedemokraternas problembeskrivning och världsbild. DN tog upp tre fallgropar som etablissemanget faller i. Den första handlar om att man köper SDs bild av att vi inte talar om invandringens problem. Här tydliggör DN att de problem som finns visst exponeras. Den andra fallgropen gäller att man blandar ihop social situation med etnicitet. Det är människor som är lever i utanförskap som tenderar att hamna i kriminalitet eller bidragsberoende, inte människor med en viss härkomst. Den sista fallgropen rör det faktum att vi måste vara tydliga med att även om inte alla människor som kommer till Sverige innebär en ekonomisk vinst för samhället, så finns det även en humanitär aspekt som är nog så viktig. Det finns starkt vägande moraliska skäl att ta emot människor som flyr ifrån hemskheter, och att inte splittra familjer genom att sedan förvägra deras barn eller makar att komma efter.

Jag håller i stort sett med DN på alla punkter, och uppskattar det tydliga ställningstagande som ledarredaktionen gör i och med den här ledaren. Jag vill också bidra med mina egna reflektioner angående de här så kallade "fallgroparna", men det kommer i senare, separata inlägg.

Read more...