Tryggheten i skolan viktigare än överdriven integritetsvurm

Datainspektionen skall under hösten granska användandet av övervakningskameror på arbetsplatser i skolor och i flerfamiljshus för att se om behovet av personlig integritet kränks. I en tidigare inspektion för två år sedan har datainspektionen gett samtliga skolor underkänt.

Den personliga integriteten har fått betydligt större utrymme i den offentliga debatten under de senaste åren, med diskussioner om FRA och IPRED lagarna samt piratpartiets inträde på den politiska arenan. Jag anser mig själv vara en person med ett stort behov av en värnad, privat sfär, och jag skulle absolut inte vilja att någon myndighetsperson exempelvis skulle kunna kontrollera vilka hemsidor jag besöker på nätet. Men för mig är det stor skillnad mellan privata rum och offentliga rum. Om jag surfar på datorn hemma eller läser mina mail, så är det privat. Om jag går omkring i min lägenhet, eller om jag besöker en toalett någonstans, så räknar jag med att jag kan bete mig hur jag vill eller visa vad jag vill utan risk för att bli sedd (förutsatt att dörrar, persienner mm är tillslutna). Men om jag går omkring i en korridor i en skola så befinner jag mig i en öppen miljö, där vem som helst när som helst kan komma gående. Där har jag svårt att se vad en eventuell övervakningskamera skulle hindra mig ifrån att göra som jag annars bekvämt kunde ha gjort. Detsamma gäller i andra offentliga rum, som t.ex. på tunnelbanan, där det tack och lov redan finns gott om övervakningskameror.

Som polis så vet jag att övervakningskameror är enormt viktiga i både det brottsutredande och det brottsförebyggande arbetet. Jag vet också att speciellt skolan är en miljö där det förekommer mycket aktiviteter som behöver stävjas och bekämpas, allt ifrån skadegörelse och stöld, till mobbning, sexuella trakasserier och regelrätta misshandlar. Anledningen till att så många rektorer och skolledningar vill sätta upp övervakningskameror är knappast för att de bara vill försöka spara ned på personal, utan att det faktiskt gör skolan till en tryggare och säkrare miljö. De som drabbas av bristen på övervakning är delvis samhället och skattebetalarna som får ta kostnader av att ännu en skola har blivit vandaliserad eller i värsta fall nedbränd, men främst de elever som utsätts för olika sorters övergrepp och förtryck. De som förlorar på övervakning är de som gör saker som de inte vill att någon skall kunna dokumentera, mobbare, tjuvar och vandaler.

Det finns naturligtvis ingen motsättning mellan fler övervakningskameror och ett målmedvetet arbete för att öka trygghet och t.ex. bekämpa mobbning med hjälp av mer och bättre utbildad personal, tydligare riktlinjer och lägre tolerans mot kränkande aktiviteter. Tvärtom, de pengar man sparar på att inte behöva laga och köpa nytt efter att det förstörts och stulits kan läggas på liknande sociala insatser istället.

Read more...

Huliganjakt på Råsunda

Jag har nu börjat på en parallell blogg där jag skriver om funderingar kopplade till jobbet som polis. Vissa inlägg, som t.ex. texten nedan om allvarlig psykisk störning, har kopplingar till mitt jobb, men är ändå av en mer allmän karaktär, då jag resonerar kring samhällsfrågor, och de publicerar jag på båda bloggarna. Andra, som det som jag precis skrivit om det våldsamma upploppet på Råsunda i torsdags, är mer av funderingar direkt kopplade till upplevelser under arbetet, och de kommer jag bara att publicera på polisbloggen, men länka till här. Så för den som är intresserad av mina reflektioner efter att ha jobbat under kravallmatchen mellan AIK och Levski Sofia, så läs gärna inlägget.

Read more...

Dåligt skämt?

Ja, man vill gärna tro att det förbud mot att skämta om politiker som tydligen råder i Brasilien är just ett dåligt skämt. Om Brasilien skall vara det föregångsland som man på många områden aspirerar på att vara, då är det dags att rensa undan sådana hopplöst omoderna och diktatoriska lagar. Brasilien är ett på många sätt fantastiskt land, men de har fortfarande mycket att lära av Sverige, även på området politisk satir där statliga SVT nu kör en satsning inför valet. Bra så.

Read more...

Allvarlig psykisk störning?

I höstas hade jag förmånen att få jobba i den utredningsgrupp som handhar distriktets grova våldsbrott med okänd gärningsman. Jag arbetade då bland annat med ett mord där en 18-årig ung man var spårlöst försvunnen efter att ha varit på väg att möta upp med en kurir för att få en leverans på 1 kg marihuana på Södermalm. Tack vare mycket bra polisarbete av skickliga kollegor, och en del tur, löstes fallet, kroppen hittades i Bålsta, och två pojkar har konstaterats skyldiga och kan dömas till ansvar.

Jag läste precis i DN att resultatet av den stora rättspsykiatriska undersökningen har kommit, och att det konstaterats att ingen av pojkarna led av en allvarlig psykisk störning då brottet begicks. Det förvånar mig inte. Begreppet "allvarlig psykisk störning" är juridiskt och inte psykiatriskt, även om processen att definiera om någon lider av en sådan är helt igenom en fråga för vården, och det krävs att en person lider av en bristande verklighetsuppfattning för att ha skall kunna anses ha en "allvarlig psykisk störning" i lagens mening. Eftersom det inte fanns något i utredningen som tydde på att någon av pojkarna hade bristande verklighetsuppfattning var resultatet väntat, och det innebär att de kan dömas till fängelse/sluten ungdomsvård (och inte till rättspsykiatrisk vård). Fängelsestraffet för pojkarna, som var 16 år då brottet begicks, utdelas med en kraftig straffrabatt som innebär att de båda kommer att vara fria inom ett par år, trots att de även har en dom för en tortyrliknande grov misshandel att avtjäna.

Det bekymrar mig inte särskilt mycket att medhjälparen, han som samarbetade med polisen, kommer ut. Han verkade uppriktigt ångerfull och hade dessutom en väldigt underordnad roll i brottet. Han är självklart ändå ansvarig, och skall straffas, men det känns i alla fall som att risken att han begår liknande brott igen är mindre, även om han troligtvis inte kommer att lyckas hålla sig på den smala vägen. Med mördaren är det annorlunda. Det räcker i princip med att gå igenom det redan offentliga materialet ifrån de domar som han redan nu har på sig, mordet i Bålsta och den tortyrliknande misshandeln i lägenheten på Söder, så inser man att han i princip helt saknar vad vi brukar kalla ett samvete, och den bilden förstärks om man som jag har träffat honom och tagit del av ytterligare utredningsmaterial. Han samlar troféer ifrån sina brott, t.ex. filmade han tortyren han sedan dömdes för, och uppvisar inget som helst ånger över vad han gjort mot andra, även om det gäller överlagt mord. Därför är jag nästan säker på att han, när han kommer ut igen, kommer att döda fler. Då både samvete och normala spärrar saknas, och eftersom han snarare upplever misshandlade och dödande som en kick som han vill dokumentera för att kunna återuppleva och njuta av, så är det nog dessvärre bara en tidsfråga tills någon annan får sätta livet till. Och alla vi som, medvetna om att fler kommer att få sina liv oåterkalleligt förstörda, ändå släpper ut ett sådant monster, kommer att få dela på ansvaret när det händer.

Vad kan man då göra för att undvika att fler drabbas? Ja, att "vårda" en sådan människa så att han förändras är nog dessvärre fullständigt förutsättningslöst, så det enda man kan göra är att se till att ha honom fortsatt inspärrad. Det är det som är problemet med den distinktion mellan fängelse och rättspsykiatrisk vård som finns idag. De flesta skulle se det som en fördel att anses lida av en allvarlig psykisk störning, då det då råder fängelseförbud. Men att döma till rättspsykiatrisk vård öppnar också dörrar för att ha en person kontinuerligt inlåst så länge störningen, och faran för allmänheten, kvarstår. Ett exempel är den nu 80-årige pedofilen som rymde ifrån en bevakad permission nyligen (och sedan återfanns). Han har suttit inspärrad för "vård" i 43 år (vilket i princip hade varit omöjligt om det rört sig om ett fängelsestraff) eftersom han anses så farlig att han inte kan släppas ut. Samma lösning hade varit bra att ha till hands för den nu 17-årige mördaren, men tyvärr så tillåter inte lagstiftningen det. Jag vet att jag raljerar, men många gånger känns det som om vi har lagar som är väldigt bra på att skydda brottslingarnas rättigheter, men betydligt sämre på att skydda brottsoffren, både de redan utsatta och de framtida.

Read more...

Ockupation föder avhumanisering

DN rapporterar att det har blivit en stor nyhet att en israelisk kvinnlig soldat har publicerat ett par bilder ifrån sin militärtjänstgöring på Facebook, bilder där hon poserar med palestinska fångar i ögonbindlar. Soldaten, Eden Abergil, har skrivit "Armén, den bästa tiden i mitt liv" som bildtext till en av bilderna, och kommenterat att hon skulle vilja "tagga" den palestinska fången i bilden om han fanns med på Facebook. Det hela har väckt starka reaktioner, då ex-soldatens posering, en lindrigare variant av amerikanska soldaternas posering med fångar i det irakiska fängelset Abu Ghraib, tydligt visar att något brister i hennes syn på de palestinska fångarnas. Att israeliska människorättsorganisationer reagerar känns naturligt då de länge fört en kamp för att få israeler i allmänhet och militären i synnerhet att inse att palestinier också har ett människovärde, men att även den israeliska militären reagerar har nog mer att göra med att de inte gillar negativ publicitet. Det är ju knappast okänt för dem att betydligt grövre kränkningar mot palestinier av unga israeliska soldater sker dagligen vid vägspärrar på Västbanken. Det är få tonåringar som får arbetsuppgifter som kontinuerligt förnedrar människor, och i ett sammanhang där de matas med propaganda om hur hatiska och farliga "de andra" är, som inte börjar att avhumanisera "fienden". Ockupationen i sig gör att israeliska soldaterna avhumaniserar palestinier, och då blir det inget konstigt att publicera lite fina foton ifrån "den bästa tiden i mitt liv".

Read more...

Historiska skulder

I ett upprop kräver nu ett antal vänsterintellektuella att Frankrike betalar tillbaka en historisk skuld till Haiti. Frankrike tvingade Haiti att betala en enorm summa pengar efter att landet 1804 genom ett uppror avskaffat slaveriet och utropat sig som självständigt, med hotet att annars skulle de invadera och återinföra slaveriet. Haiti betalade på skulden i nästan 150 år, och den kan mycket väl ha gjort sin del till att landet idag är det västra halvklotets fattigaste. I sak känns det därför helt rimligt att Frankrike betalar tillbaka utpressningspengarna. Konsekvenserna skulle dock kunna bli minst sagt komplicerade, då det finns fler stater och ett antal ursprungsbefolkningar som också har anledning att kräva att historiska skulder betalas tillbaka, speciellt efter allt rövande under kolonialismens tid. Länder som Spanien, Frankrike, Holland och Storbritannien skulle antagligen tvingas gå i konkurs om rimliga ersättningar med ränta betalades ut... Detta kan vara värt att ha i åtanke då saker som bistånd och internationella handelsavtal diskuteras...

Read more...

Blockpolitikens förbannelse

Det är inte lätt att vara socialliberal mittenväljare med engagemang i frågor som mänskliga rättigheter, miljö- och djurskydd, med mera i dagens politiska landskap i Sverige. Antingen väljer man Alliansen, och får då leva med en migrationsminister som nedlåtande kallar tiggeri för "ohederligt" och tycker att det är ok att romer slängs ut i strid med EUs regelverk, en miljöminister som vill rädda vargen genom att skjuta ned det redan minimala beståndet på ca 200 individer med falska förevändningar om att de skulle vara genetiskt skadade, en biståndsminister som inte gillar bistånd, en skolminister som verkar vilja göra burkan till en valfråga för att ta röster ifrån Sverigedemokraterna och en jordbruksminister som anklagas för att främja t.ex. rovdriften på minkar. Eller så får man dras med en rödgrön blandning där hushållsnära tjänster som främjar livskvalitet utan att överhuvudtaget belasta klimat eller miljö döms ut som "pigjobb" i ett skattesystem som i allmänhet främjar tärande resursanvändning istället för arbete och i en värderingsbas där det tycks omoraliskt att en läkare ägnar sig åt att operera mer och lämna över städandet hemma till en städare. Just de socialistiska inslag hos vänstern där lika rättigheter verkar innebära att alla skall tvingas vara likadana, t.ex. att barn som har lättare för matematik och naturvetenskap inte skall få studera i egna klasser (medan det går utmärkt om det är idrott eller musik de är duktiga i), och att alla måste göra allt hemarbete själva om man inte vill bli utstraffad av enorma skattepåslag är svåra för en socialliberal att acceptera, men det kanske man måste göra ändå i blockpolitikens era, för att slippa debaclen ovan...

Read more...

Kritik mot internutredning

Professor Dennis Töllborg, som efter fallet då Johan Liljeqvist dog i Göteborg efter ett polisingripande och den efterföljande utredningen kritiserades kraftigt, utsetts att utreda handläggningen av anmälningar mot poliser, kom idag med ett utlåtande. De viktigaste slutsatserna i Töllborg utredning verkar vara att poliser bör utredas av en fristående myndighet och ej av polismyndigheten, samt att man måste ställa krav på tempot i utredningen. Töllborg vill att alla inblandade poliser skall höras inom max 12 timmar om någon har dött vid ett ingripande, att jämföra med att det tog över ett halvår innan internutredaren i Johan Liljeqvist-fallet hörde flera av de poliser som var på platsen då Johan dog, och än längre innan piketpoliserna som skötte transporten hördes. Töllborg kritiserar också utredningen i fallet Johan Liljeqvist.

Jag, som själv tycker att hela fallet närmast verkar vara ett sammanbrott av rättssamhället, välkomnar Töllborg kritik. Även om det nu konstaterats att ingen polis kommer att åtalas för tjänstefel eller annan brottslighet i samband med ingripandet eller den följande utredningen, så kan man ändå anse att det har gjorts allvarliga fel, t.ex. slappheten i utredningen. Vad gäller Töllborgs förslag, så är jag själv inte särskilt förtjust i att sätta fixa tidsgränser för när saker skall vara gjorda i en utredning, det tenderar att leda till att man optimerar mot tidsgränserna snarare än för utredningen i sig, men om det krävs för att undvika den sortens långsamheten som nämndes ovan, så må så vara. Om nu Töllborg får igenom sitt andra förslag, att helt flytta utredningarna till en annan myndighet, så torde dock det nödvändiga tempot komma naturligt, utan krav på tidsgränser. Sen måste man naturligtvis även säkerställa att det inte råder kåranda mellan de poliser som utreder och de som utreds, och det bästa sättet kanske är en egen myndighet. Jag har dock ändå känslan av att de problem som uppstod i utredningen av Johan Liljeqvists död hos Göteborgspolisen inte skulle ha hänt på samma sätt i Stockholm, där man har en länsgemensam enhet för internutredningar som är tydligt separerad ifrån resten av verksamheten, och det borde ju i alla fall vara ett minimikrav.

Read more...

Afghanistan och talibanerna

Talibanernas skräckvälde fortsätter i delar av Afghanistan. Senast idag rapporterades om att ett par hade stenats till döds för att de hade anklagats för att ha en affär, och för inte länge sedan piskades och dödades en havande kvinna då han anklagades för otrohet. Det är dessutom inte mer än en vecka sedan tidningen "Time" publicerade den extremt starka bilden på 18-åriga Aisha som hade fått näsa och öron avskurna efter att ha flytt ifrån ett tvångsäktenskap som hon utsattes för vid 12 års ålder och i vilket hon konstant misshandlades. Till bilden publicerades texten "Vad händer om vi lämnar Afghanistan" (utan frågetecken), implicerande att resultatet blir just ännu fler våldsdåd och stympningar, och speciellt då mot kvinnor. Jag är långt ifrån en expert på ämnet, men jag har svårt att tro att det inte ligger åtminstone en hel del sanning bakom Times antagande. Talibanerna har gång på gång visat med vilken grymhet de styr om de får chansen, även i t.ex. den pakistanska Swat-dalen. Och att helt lämna över kontrollen över områden till grupper som praktiserar en fanatisk och vidrig variant av islam där sharia-lagar tillämpas på ett sätt som inte tar någon hänsyn till mänskliga rättigheter känns minst sagt motbjudande. Det har inte gått särskilt bra för Somalia, och speciellt då de delar som nu kontrolleras av Al-Shabaab. Så att helt dra sig ur Afghanistan, som t.ex. vänsterpartiet verkar vilja, känns knappast ansvarsfullt. Jag har svårt att se hur civil hjälp kan fungera utan militärt skydd, se bara på de medicinska hjälparbetare ifrån International Assistance Mission som precis mördades i provinsen Nuristan. Samtidigt gör ett krig där mängder med civila dödas av NATO-styrkor, främst genom bombningar ifrån luften, på många sätt talibanerna starkare och hjälper till med en konstant nyrekrytering. Det finns inga enkla svar, men ett minimum är i alla fall att den militära insatsen bedrivs på ett sådant sätt att man verkligen minimerar de civila offren, annars blir den bara kontraproduktiv, och dessutom moraliskt oförsvarbar. Om kriget förs av humanitära skäl, för att skydda afghaner (och speciellt då kvinnor) ifrån talibanernas grymhet, så är det helt uppenbart att NATO-styrkorna själva inte får göra sig skyldiga till egna grymheter mot civila (som t.ex. bombningar av byar). Det finns dock de som ser krigets främsta syfte som säkerhetspolitisk, dvs att bekämpa potentiella terrorister som skulle kunna slå till på amerikansk eller europeisk mark, i ett "krig mot terrorismen", och dessa människor (ofta högerorienterade amerikaner) är inte nödvändigtvis lika bekymrade över civila offer. Själv är jag dock helt övertygad om att även vad gäller bekämpning av all form av terrorism och extremism, så finns det inget större misstag än att använda urskiljningslöst våld, det stärker bara de bekämpade gruppernas legitimitet och ökar möjligheten till nyrekrytering. Så själv vill jag alltså se en fortsatt militär insats i Afghanistan, allt annat vore att svika afghanerna, men en insats med ett ännu starkare fokus på att säkerställa att inga civila kommer i kläm.

Read more...

Dags att börja igen

Efter en lång semester i Colombia, och en period med väldigt mycket jobb efter hemkomsten, är det nu dags att se om jag kan komma igång med bloggandet igen. Jag har märkt att det inte fungerar särskilt bra för mig att skriva lite då och då, resultatet blir att jag aldrig skriver, så jag tänker göra ett försök att få lite regelbundenhet i skrivandet igen, och sätta lite press på mig själv att få in skrivandet i rutinerna igen. Inför den här nystarten har jag också förberett en separat blogg där jag enbart tänker publicera funderingar som har med mitt jobb som polis att göra. För de som vill läsa allt är det dock bara att stanna här, för de inläggen kommer att publiceras här också. Slutligen har jag skapat ett Twitter-konto i namnet "Konstapel Bastian" (efter tips här på bloggen). Jag vet inte riktigt hur jag skall använda det kontot ännu, men jag kanske kommer igång med det också...

Read more...

Ungdomar - om att sila mygg och svälja kameler

DN rapporterar att socialstyrelsen tvingar behandlingshemmet "Västkustfamiljen" att stänga efter att det konstaterats att de ungdomar som behandlas där bland annat bestraffas med "bad i isvak", vilket antagligen betyder att de slängs ned i en isvak då de varit slappa eller olydiga (det är sedan tidigare konstaterat att ägaren till ungdomshemmet har kopplingar till Hells Angels). Att socialstyrelsen faktiskt stänger ett ungdomshem är tydligen extremt ovanligt. Bland annat P1-programmet Kalibers utmärkta reportage om hur ungdomar som skall behandlas vägras att få frisk luft, en grundläggande rättighet för de tyngsta kriminella som sitter inne för mycket grova brott på statens säkraste fängelser, visar på hur ungdomar på behandlingshem systematiskt behandlas mycket illa utan att det blir vare sig konsekvenser eller ändringar då det påpekas. Detta är naturligtvis en skam för hela det svenska samhället, och speciellt för staten och de ansvariga statliga myndigheterna. Det är inte bara så att det verkar råda total straffrihet för de som psykiskt och fysiskt misshandlar de intagna ungdomarna, de sker ofta inte ens någon förändring då felen uppmärksammas. I jämförelse kan nämnas att en lärare efter att först ha dömts till ringa misshandel i tingsrätten och efter att ha varit avstängd ifrån sitt jobb i ca 2 år till sist friats i hovrätten. Läraren skall enligt vad jag förstår ha tagit tag i en stökig elev för att föra ut denne ur matsalen och till rektorn, och då eleven slet sig loss fick han ont i armen. Tingsrättens dom och avstängningen av läraren framstår för mig som helt absurda. Stackars lärare, om de faktiskt försöker ingripa mot oordning i skolan genom att ta tag i en elev riskerar de böter och avstängning av övernitiska domstolar, medans privata företag tjänar stora pengar på att "behandla" unga genom att slänga dem i isvakar då de är olydiga...

Read more...

Höjda skadestånd för bestialiskt mordförsök

Den 20-åring som i höstas kidnappade och brutalt misshandlade sin jämnåriga flickvän så att hon nästan dog och blev kraftigt invalidiserad pga syresbristen vid den långvariga kvävningen fick av hovrätten sitt straff på 12 år fastställt, och de anhöriga fick sina skadestånd höjda ifrån 10 000 till 25 000. Bra att de anhörigas lidande uppvärderas genom ett höjt skadestånd, men det framstår fortfarande som kaffepengar i sammanhanget. Notera att det i princip minsta skadeståndet som man kan få för kränkning är 5000 kronor, vilket t.ex. en polis som har blivit spottad på kan få. Om det är rimligt eller ej får andra bedömma, men att få 25 000 för att en älskad familjemedlem har blivit så fruktansvärt misshandlad att hon inte längre kan gå eller prata känns fortfarande väldigt lite. I civilrättsliga mål kan det lätt bli astronomiska summor efter att någon t.ex. har lagt upp en film till nedladdning, och jämförelsen visar på hur löjligt låga de straffrättsliga kränkningersättningarna kan vara.

Read more...

"Utsläppet kan vara större än befarat"

DN skriver om oljekatastrofen i den mexikanska golfen att "Utsläppet kan vara större än befarat". Det måste vara de senaste månadernas mest återanvända rubrik... Jag vet inte hur många gånger som någon återigen konstaterat att det läcker ut mer olja än vad man tidigare befarat... Och det är intressant att lokala politiker i Lousiana nu vill komplettera ansträngningarna med att få bort oljan med att be alla att tillsammans be för ett mirakel...

Read more...

Ytterligare lättnader av Gazablockaden

Israel har nu efter mycket hårt och samstämmigt internationellt tryck lättat ytterligare på blockaden, och tänker nu enbart förhindra varor och materiel som kan användas av Hamas i militärt syfte. Det är naturligtvis ett välkommet beslut, även om blockaden som krävts av bland annat FN och EU borde hävas helt. Det paradoxala med den israeliska lättnaden av blockaden är att den gör det ännu tydligare vilken absurd, kontraproduktiv och olaglig kollektiv bestraffning den ursprungliga blockaden utgjorde. På många sätt är och förblir de israeliska politikerna (och folket som stöder och väljer dem) sina egna värsta fiender.

Read more...

Santos Colombias nästa president

Som väntat vann Juan Manuel Santos valet i Colombia. Det innebär sannolikt en fortsättning på Uribes politik. Det går inte att neka till att livet för många colombianer har blivit bättre under Uribes presidentperioder, och kanske kommer den upplevda förbättringen att fortsätta även under Santos tid som president. Men en president är ansvarig för hela sitt folk, och det mesta tyder på att Santos presidentperiod riskerar att innebära fortsatta grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, speciellt gentemot människor som på något sätt har hamnat i kollisionskurs med staten eller med ekonomiska eller politiska intressen som ligger nära staten. Och om det blir så, så kan det varken förvaras med ekonomisk tillväxt eller ökad säkerhet för majoriteten av colombianerna. Jag har skrivit en längre artikel om ämnet, och skickat den till Newsmill. Tyvärr har den blivit publicerad på ett ställe där ingen utom de som kommer dit via min blogg kommer att hitta den...

Read more...