Folket har talat och Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen. I går natt hörde jag en socialdemokrat, jag tror det var Veronica Palm, säga att folket aldrig har fel. Jo, säger jag, folket kan visst ha fel. Det finns ett antal val där det torde ha bevisats bortom allt rimligt tvivel, Hitler fick ett stort folkligt stöd i fria val och i modern tid har politiker som George W. Bush och Silvio Berlusconi valts om i fria val trots att de visat mycket tydligt vad de går för. Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti med rasistiska inslag, och det borde inte ha röstats in i Sveriges riksdag, så det är bra att det protesteras på gator och torg. Visst kan folket ha "fel", men folkets röst måste likväl tas på allvar. Jag har under hela den här valkampanjen reagerat på att frågor kring integrationspolitik, migrationspolitik, rasism och främlingsfientlighet, strukturell diskriminering, politik för socialt utsatta, segregerade förorter, med mera reducerats till att handla om huruvida Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen eller ej. Det är att missa sakfrågorna helt och hållet, och istället inrikta sig på politisk symptomsdämpning och spin (bör vi debattera med sd eller ej, skall vi publicera deras artiklar, mm).
Eftersom jag dagligen på jobbet ser integrationspolitikens baksida, så förvånar det mig inte särskilt mycket att Sverigedemokraterna är framgångsrika. Det är ett faktum att kriminaliteten i många segregerade förorter är långt högre än på andra ställen, och att en oproportionerligt stor andel av de mest aktiva yrkeskriminella i vårt distrikt har invandrarbakgrund. Det är också ett faktum att det finns kulturella sedvänjor kvar hos en liten del av vissa invandrargrupper som rimmar mycket dåligt med värderingar om mänskliga rättigheter. För inte länge sedan inleddes förundersökning om försök till mord efter att en tonårsflicka "ramlat" ifrån sin balkong i vårt distrikt. Att på en utsättning innan ett arbetspass höra om vad som verkar vara ett försök till "hedersmord" där en familj bestämt sig för att försöka ta livet av en ung tjej som är dotter och syster till gärningsmännen väcker hos mig och många andra en vrede och en avsky som är svår att lägga band på. Så visst finns det sakfrågor att diskutera.
Men det finns också mängder med sansade motargument mot alla former av rasistiskt och främlingsfientligt generaliserande. Och när Sverigedemokraterna tvingar alla muslimer att stå till svars för extrema fundamentalisters handlingar men är helt ointresserade av att låta alla kristna ta ansvar för fundmentalistiskt kristnas dårskaper så blir det snabbt tydligt att det egentligen bara handlar om att attackera en viss grupp människor som kan definieras som "de andra". Lika löjligt blir det när alla invandrare skall skuldbeläggas för vissa invandrares brottslighet, men då detta sätt att generalisera inte appliceras på etniska svenskar (de flesta våldsbrotten och i princip alla våldtäkter begås av män, så om man minskar andelen män i samhället kommer antalet grova våldsbrott att minska drastiskt...). Överhuvudtaget så borde det räcka långt att med all önskvärd tydlighet slå fast att man aldrig någonsin kan skuldbelägga en hel grupp människor på grund av enskilda individers val och gärningar.
Kriminaliteten i vissa förorter är ett problem, men det torde bero på en kombination av socioekonomiska faktorer, utanförskap och lokala faktorer där det i vissa ungdomsgrupper skapas en lokal kultur som definierar gruppens identitet i en motsatsställning mot samhället och som glorifierar brott och yrkeskriminella. Och lösningarna handlar då om att motverka strukturell diskriminering så att arbetsmarknaden öppnas upp för alla, samt att genom sociala insatser hjälpa utsatta familjer (och att i slutändan även rättssamhället kan sätta gränser). Men detta behöver diskuteras. De rester av kulturyttringar, som t.ex. "hederskultur" som inte hör hemma i vårt samhälle (eller någon annanstans heller) måste angripas och fördömas med nolltolerans. Men att göra det utan att skuldbelägga eller angripa alla människor som kommer ifrån länder eller folkgrupper där dessa avarter fortfarande förekommer kräver en öppen diskussion.
Dessutom gör en "locket på" attityd att man missar att belysa och angripa den utbredda diskriminering av människor med invandrarbakgrund, och framför allt då de som härstammar ifrån Mellanöstern eller Afrika, som fortfarande förekommer i vårt land. Det visas gång på gång att det är mycket svårare att få komma till en anställningsintervju om ditt efternamn är Mohammed än om du heter Svensson, dessutom lär du ha svårare att komma in på ett antal ställen (främst uteställen). All denna strukturella diskriminering är kanske den mest centrala kuggen i det maskineri som gör att människor med invandrarbakgrund oftare är arbetslösa och hamnar i utanförskap, vilket i sin tur leder till större bidragsberoende och mer kriminalitet. Och anledningen till denna strukturella diskriminering är inte så mycket uttalat främlingsfientliga Sd-väljares åsikter som vanliga svenska "Svenssons" som känner ett diffust obehag inför det obekanta och därför gör små val som bidrar till att bibehålla homogeniteten i deras närmaste omgivning. Och dessa små val påverkas av varje liten diskussion kring matbordet hemma, kring fikabordet på jobbet, på puben med polarna, eller på klubben med träningskompisarna.
Så det är dags att verkligen ta debatten, med Sverigedemokraterna, men ännu mycket viktigare, med resten av alla de människor som lever i vårt land och som har funderingar om migrations- och integrationspolitik, och mångkultur och "assimiliering", och vilka värderingar som är skall styra vårt samhälle. Det är för mig helt uppenbart att Sverigedemokraterna, trots den nypolerade ytan, helt saknar både svar och lösningar på de verkliga frågorna, men däremot kanske en mer öppen samhällsdebatt kan leda till att kloka funderingar dyker upp på andra håll. Om man konsekvent, i alla sammanhang och i alla diskussioner står upp för principer om alla människors lika värde, om respekt och tolerans, och om medmänsklighet och stöd för de som har det svårt, oavsett deras ursprung, så kanske man successivt kan åstadkomma en förändring som inte bara leder till att Sverigedemokraterna åker ur riksdagen nästa val, utan som förändrar samhället på ett mer grundläggande sätt i en mer upplyst riktning.
Läs förresten gärna den här artikeln som jag skrev på temat integration.
Read more...
Inlägg
