Om moral och moralpanik

lördag 7 maj 2011

En ammande mamma nekas ett andra glas vin av bartendern på en krog i Stockholm. Mamman blir sårad och kränkt, och på något sätt kommer hon i kontakt med P1:s samhällsprogram Studio Ett, som gör ett inslag om historien. Sedan går debattens vågor höga, och händelsen, och vad som är rätt och fel, diskuteras flitigt i både media och runt fikabord. Både kvinnan och bartendern angrips. Kvinnan av dem som anser att det är olämpligt att dricka då man ammar och bartendern av dem som anser att det är olämpligt att lägga sig i hur andra människor lever sina liv.

Attackerna mot kvinnan är ganska lätta att förstå. Om man tror (om än felaktigt) att barnet tar skada av att dess mor dricker alkohol medan hon ammar, så är det inte särskilt märkvärdigt att man tycker att modern brister i sitt ansvarstagande gentemot barnet. Mamman kanske har rätt i att det är bevisat att två glas vin inte skadar den ammande bebisen, men jag har ändå lite svårt att förstå hennes sätt att tänka då hon i Studio Ett-intervjun argumenterar som om alternativet till att kunna dricka vin vore att "låsa in sig hemma". Det säger en del om vår alkoholkultur. Nu råkar alkohol vara en laglig drog (trots att den på många sätt är farligare än många förbjudna droger), men jag kan ändå tycka att alkohol och barn inte hör ihop. Och, med reservation för min okunskap, så länge det inte verkar finnas något konsensus om huruvida alkoholdrickande under amning medför risker, t.ex. för att barnet senare i livet utvecklar ett problematiskt förhållande till alkohol, så vore det väl bäst att helt avstå?

Attackerna mot bartendern är mer intressanta. Krögaren Carl Jan Granqvist tycker att bartendern är en "liten snusförnuftig moralfarbror" som "gör människor ångestfyllda" och säger att "Ingen annan har rätt att moralisera över vad jag gör". I DN ironiserar ledarskribenten Erik Helmersson över bartenderns agerande: "Ja, alltför sällan tackar vi de medmänniskor som aldrig vilar i sin strävan att jämna vår skumpiga väg i livet. Fler borde slå godispåsen ur våra händer när de ser våra tandlagningar och solidariskt skugga oss när vi alltför länge solat våra hudfläckar." Helmersson markerar också att han inte lyckats hitta barns rätt till en alkoholfri uppväxt "i vare sig grundlagen eller någon FN-deklaration".

När bartendern anklagas för "moralpanik" och för att "moralisera" över hur folk lever sina liv, så missar hans kritiker en väldigt central fråga. Det finns en grundläggande skillnad emellan att ha åsikter om hur folk själva lever sina liv och att ha åsikter om vad människor gör mot andra (t.ex. ett barn). Det är dessutom en stor skillnad emellan att sitta och gnälla och se ned på folk, och på att faktiskt agera. Bartendern må ha haft fel, jag kanske också har haft fel, men i min värld så agerade han för att han själv trodde att vinet kunde skada den ammade bebisen, och det skall han ha all respekt för. I Helmerssons och Granqvists värld så skulle bartendern högaktningsfullt ha skitit i om han trodde att bebisen for illa av mammans drickande, han var där för att tjäna pengar åt sin arbetsgivare och inte för att moralisera, men för mig är just människors passivitet då de ser något som gör att någon (speciellt då ett barn) far illa tvärtom ett gigantiskt problem.

Min tro är att personer, som Helmersson, som reagerar reflexmässigt med att fördöma andra för att de försöker vara "moraliska", egentligen mest vill slippa att andra har åsikter om deras liv. De vill kunna köpa fisk ifrån utfiskade hav, bananer vars produktion inneburit kraftig miljöförstöring och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och kläder sydda av barnarbetare till slavlöner. De vill tjäna tjäna pengar på aktier i bolag som tillverkar trampminor och exploaterar regnskog. De vill kunna slänga skräp och sopor hur och var de vill. Utan att lyssna på andras jobbiga "moraliserande"...

4 kommentarer:

peacelovescience 7 maj 2011 21:34  

Bra inlägg, tycker jag. Jag är på bartenderns sida, även fast jag inte tror att lite vin är särskilt farligt för bröstmjölken. Alkohol hör inte ihop med barn på flera sätt (sov aldrig med en bebis bredvid dig om du druckit, t ex), och det finns massor annat gott hon hade kunnat dricka.

Jag vill gärna lägga till en fundering: Mamman kände sig "kränkt". Hur känslig måste man vara för att känna sig kränkt av detta? Ordet "kränkt" står väl ändå för värre saker än detta, barnarbete, riktiga övergrepp och sånt...

//,  8 maj 2011 20:58  

Väldigt intressant!

Tycker att bartendern gjorde helt rätt i att neka ett andra glas. Alkohol är något gravida och ammande bör undvika!

Sen håller jag med föregående kommentar, hur kan hon känna sig kränkt? Om något borde hon väl bli glad över att bartendern bryr sig.

Personligen tycker jag att det är lite sorgligt att hon tar med sitt barn in på krogen, ett alternativ hade väl kanske varit barnvakt eller att vänta några månader, krogarna försvinner inte...

"Det är dessutom en stor skillnad emellan att sitta och gnälla och se ned på folk, och på att faktiskt agera", så sant! Synd att andra inte ser det på det viset, för det är ju verkligen så det är.

Martin 9 maj 2011 16:40  

Tack för kommentarerna :-). Ja, det där med att vara "kränkt" kan gå till överdrift ibland... Och jag håller som sagt med att det borde finnas andra saker som hon kan dricka...

Helen,  21 juni 2011 15:57  

Intressant och bra skrivet, dock är jag nog mer en av de som sällar sig till stödet för mamman istället för bartendern i just det här fallet.

Som jag har uppfattat det så har inte mamman "tagit med sitt barn in på krogen" utan det var en helt vanlig restaurang som serverar alkohol, vilket många ställen gör och det borde inte blandas ihop med att släpa med sitt barn till en krog med massa stökiga, fulla gäster etc.
Jag tycker eg inte heller att hon borde amma efter hon druckit vin, mest för att hon lika gärna hade kunnat pumpa innan hon drack vin alt matat barnet med nån ersättning el dyl.
MEN... det viktiga i den här debatten är inte huruvida det hon gjorde är rätt eller riktigt och jag tror att det folk som står på mammans sida ofta menar är att man är trött på allt moraliserande, något som jag tror tyvärr är särskilt vanligt bland småbarnsföräldrar. Jag kan raljera om det här hur länge som helst, men nåt som sammanfattar det hela rätt bra är reklamen för Danoninos youghurt med två mammor i lekparken och den ena ska ge youghurt till sitt barn och den andra mamman säger "Godis mitt i veckan ser jag.." Så svarar den andra mamman att skiten är färgad av rödbetor osv.. DET känns så typiskt svenskt och moraliserandet har verkligen gått till en överdriven gräns. Dock vill jag såklart påpeka att OM ett barn verkligen far illa så är det SJÄLVKLART att man ska reagera (ex om mamman hade varit uppenbart berusad el dyl).

Skicka en kommentar