Att skaka eller att inte skaka (hand)

lördag 13 februari 2010

De senaste dagana har debatten rasat, bland annat på Newsmill, om den dom som gett en bosnisk man skadestånd för att han har förlorat sin ersättning ifrån arbetsförmedlingen efter att ha vägrat att ta en kvinnlig vd för ett företag där han hade möjlighet till praktikplats i hand. Som vanligt så polariseras diskussionen kraftigt, där de flesta hävdar att domen är vansinnig och att DO, som drivit fallet, borde läggas ned, medan några stöder vad de ser som kampen för religionsfrihet. Fallet med en man som vägrar skaka hand med en kvinna verkar uppröra än mer än när en kvinna vägrar skaka hand med män, vilket hände i det debatterade programmet Halal-TV. Bland annat Lena Andersson på DN ser det som utpräglad sexism. I grunden så håller jag med om att det blir konstigt när DO driver frågan om skadestånd på grund av diskriminering till en man som de facto har behandlat människor olika, dvs diskriminerat, då han hälsade på alla utan på kvinnan i sällskapet, vilket hon också uppger kändes obehagligt. Om det skulle ha rört sig om att vägra att skaka hand med en svart man istället för en kvinna, så hade mannens sak knappast tagits upp av DO. Nu finns det som tur är inte särskilt gott om religioner som fortfarande hävdar att hudfärg är en grund för diskriminering (även om det har varit vanligt förekommande i historien) medan kön dessvärre ofta anses vara en legitim grund för diskriminering i trons namn. Och då hamnar man som så ofta i en situation där religionen, och således till synes religionsfriheten, krockar med andra mänskliga rättigheter. Men den konflikten anser jag vara feltolkad, eftersom det är helt uppenbart att man inte får göra vad som helst bara för att det ingår i ens tro. Om en företrädare för en gammalhinduisk dödskult inspirerad av gudinnan Kali hävdade sin rätt att i religionsfrihetens namn utföra människooffer, så skulle nog folk mest skratta åt tokstollen. Religionsfrihet innebär en rätt att tro vad som helt, inte att göra vad som helt, och bör inte kunna användas som en ursäkt för handlingar som annars inte skulle vara acceptabla. Så frågan bör istället vara om det faktum att en man på grund av sina egna anledningar, oasvett om de är kulturella, religiösa, psykologiska eller neurotiska, vägrar att hälsa på en kvinna genom att skaka hand trots att han skakat hand med männen i sällskapet är fog för att dra in dennes ersättning hos arbetsförmedlingen. Det är trots allt inte olagligt att inte ta folk i hand, även om det naturligtvis vore önskvärt att en arbetssökande gjorde en ansträngning för att presentera sig själv i positiv dager för en eventuell arbetsgivare. Här bör nämnas att arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar som statlig myndighet som går längre än det ansvar privata företag har vad gäller att anpassa sin verksamhet efter människors specifika behov och brister. Att sträva efter ökad tolerans i samhället innebär både att det för mig vore önskvärt att alla män och kvinnor kände sig bekväma med att ta människor i hand oavsett kön, och att vi som inte begränsar oss på det sättet bör kunna hantera det faktum att det finns människor som har speciella sedvänjor som vi kanske tycker är lite märkliga på bästa möjliga sätt utan att någon människa i onödan ytterligare begränsas i möjligheten att åtnjuta friheter och rättigheter i vårt samhälle. Det blev en komplicerad mening, men det är också till skillnad ifrån vad många vill påskina en klart komplicerad fråga...

Read more...

Polisen och makten

fredag 12 februari 2010

Polisen har en unik makt i Sverige, liksom i många andra länder. Vi har laglig rätt att göra saker som annars anses strida emot grundläggande mänskliga rättigheter, vi kan tex frihetsberöva människor, ta deras ägodelar i beslag, och tom bruka våld. Och allt detta är som sig bör, då polisen behöver dessa möjligheter för att bekämpa och utreda brott, för att skapa trygghet och upprätthålla ordning. I grunden handlar det om att arbeta för ett samhälle där människor skyddas ifrån olika sorters övergrepp och kränkningar. Men makt måste brukas varligt. Naturligtvis bör man hålla sig inom de ramar som lagen sätter upp för hur man som polis kan bruka olika tvångsmedel. Kanske ännu viktigare är dock vilket syfte man har med att använda ett tvångsmedel, handlar det om att försöka lösa en situation på bästa sätt, eller handlar det om att hävda sin egen position, prestige eller att skydda sig själv ifrån obehag. Min uppfattning är att de flesta poliser som jag har jobbat med har haft fokus på att göra ett bra jobb, att tjäna allmänheten oavsett om detta är genom att lösa en brottsutredning eller genom att se till att en berusad person får vård och hjälp. Det finns dock exempel på när makten används på ett mer tveksamt sätt. En lag som ofta debatteras är LOB, Lagen om Omhändertagande av Berusade personer, som ger en polis möjlighet att tillfälligt omhänderta en person som anses vara så berusad att han inte kan ta vara på sig själv eller anses vara en fara för sig själv eller andra. Lagen är rätt använd ett absolut nödvändigt verktyg, och har ett syfte att hjälpa den berusade, men det finns poliser som "LOBar" personer mer för att de är uppkäftiga mot polisen, vilket i sig inte är olagligt, än för att de är berusade. Då handlar det om ett maktmissbruk som både är kränkande för den utsatte och som skadar förtroendet för polisen. Ett annat exempel är polisens rätt att kontrollera personer och fordon vid misstanke om förekomst av farliga föremål (polislagen 19 respektive 20a). De är välskrivna lagar som behövs och används flitigt på rätt sätt, men som även de kan missbrukas. På DN har idag en artikel om hur bloggaren Jesper Nilsson trakasserats av två poliser ifrån Citys ungdomsrotel seglat upp som dagens populäraste. Enligt Jesper själv så blev han efter att ha fotat de två civila poliserna hotad med att omhändertas för kroppsbesiktning på grund av misstanke om narkotikabrott (dvs för att pissas av på stationen) om han inte raderade fotona. Om detta är sant, och den inspelning som gjorts med Jespers mobil verkar till viss del kunna styrka Jespers berättelse, så är det alltså frågan om att hota med att använda ett maktmedel i ett sammanhang där det inte fanns något belägg för detta bara för att tvinga personen att utföra en helt okopplad handling, att radera fotona. Och än värre är att syftet verkar bara ha varit att undvika att hamna på bild i ett sammanhang där fotografen har haft laglig rätt att fotografera. Polisernas chef, den kunnige David Beukelmann, säger att en anmälan upprättats om brott mot personuppgiftslagen, PUL, mot Jesper Nilsson. Jag har dock själv svårt att se hur Jespers foton skulle kunna vara brottsliga enligt PUL, och även om så vore fallet så påverkar inte det frågan om polisernas agerande emot Jesper. En aspekt av polisarbetet som aktualiseras av den här historien är hur viktigt det är med ett vänligt och professionellt bemötande, som avspeglar att de avsikter du har med mötet med människor, oavsett om du skall och bör använda tvångsmedel på dem, är att lösa en situation och inte att kränka eller hävda en maktposition. Om det är som Jesper skriver att han har blivit greppad om halsen av en av poliserna i ett försök att skrämma honom efter en helt laglig fotografering, så är det mycket allvarligt. Polisens själva syfte är ju att skydda människor ifrån kränkningar och övergrepp, och det är naturligtvis oacceptabelt om det skulle vara så att poliser själva utan anledning utsätter någon för kränkningar eller övergrepp.

Read more...

Nelson Mandela -en sann hjälte

torsdag 11 februari 2010

Idag är det exakt 20 år sedan ANC-ledaren Nelson Mandela frigavs efer 27 år i fängelse. Efter frigivandet betonade han att han att han inte är en profet eller frälsare, utan en folkets ödmjuke tjänare. Och ingen skulle kunna ha tjänat det sydafrikanska folket bättre än Nelson Mandela, som under sin tid som president inte bara arbetade för att hjälpa den svarta majoriteten ut ur förtryck och fattigdom, utan också för att skapa försoning i ett land där den vita minoriteten gjort sig skyldig till stort förtryck och otaliga brott. I en tid där ordet "hjälte" missbrukas friskt i media genom att användas för tex duktiga idrottare, kan det vara bra att minnas och hedra en sann hjälte, och det finns få större hjältar i modern tid än Nelson Mandela En parantes som också kan vara värd att minnas är att USA var ett av de länder som motarbetade den bojkott som var central i att driva igenom Mandelas frigivande och avskaffandet av apartheid. Flera av Bush-administrationens nyckelpersoner som tex fd vice-president Dick Cheney, hörde till dem som starkast stödde apartheid-regimen. Det glöms lätt bort, trots att Mandela nu närmast är ett internationellt erkänt helgon, så det är kanske inte så konstigt att mer diskreta stöd till grupper eller regimer som förtrycker folk som inte vunnit samma erkännande som Mandela och ANC passerar än mer obemärkt.

Read more...

Bevisprovokation

onsdag 10 februari 2010

I en artikel på DN kan man läsa om hur rikskriminalpolisen har använt sig av avancerad bevisprovokation för att få fram bevis mot en man som misstänks för en mordbrand. Bland annat skall en polis ha odlat en bekantskap med personen utan att uppge sitt yrke eller syfte, och mannen skall ha lurats att berätta om sina kopplingar till brottet. Mannens advokat hävdar att det inte får gå till på det sättet i en rättsstat. Det är möjligt att han har visst fog att vara tveksam till om allt skötts "by the book", eftersom en person normalt anses ha rätt att bli informerad om att han är skäligen misstänkt för ett brott så fort han kommit upp till den misstankegraden och en polisman har möjlighet att delge honom misstanken. Och det verkar som om det har förekommit en skälig misstanke i ett tidigare skede, annars hade man knappast lagt in sådana långtgående insatser för att få fram bevis. Däremot har jag svårt att se på vilket sätt detta kränkt den misstänktes rätt till en rättvis rättegång. Faktum är att det så vitt jag har erfarit ifrån den tiden då jag jobbade med utredningar av grova brott är så att kravet på att delge den misstänkte skälig misstanke då sådan uppstår i många fall försvårar eller omöjliggör åtgärder som skulle kunnat ha lett till att essentiellt bevismaterial fås fram, och detta utan att jag kan se att risken för en orättvis rättegång skulle ha ökat. Svensk polis är på många sätt bakbundna i utredningsarbetet av en mycket sträng lagstiftning som jag tror går betydligt längre än vad som skulle behövas för att skydda den misstänktes rättigheter. Det viktiga borde vara att bevismaterial presenteras på ett ärligt och sanningsenligt sätt i förundersökningsprotokollet och under rättegången, så att den misstänktes advokat ges möjligheter att ifrågasätta och begära kompletteringar, och inte processfrågor på vägen dit som i vilket skede av utredningen som den misstänkte delges misstanken. Självklart finns det uppenbara ramar som polisen, liksom alla andra, måste hålla sig inom, som att inte framtvinga berättelser med hot eller våld, men samtidigt finns det ett stort samhällsintresse i att polisen ges förutsättningar att lösa grova brott. Jag anser att användandet av bevisprovokation på det sättet som beskrivs i artikeln, i den mån det är en kränkning, under omständigheterna kan anses motiverad för att lösa ett mycket allvarligt brott och lagföra förövaren, och att det snarare skulle behövas fler dylika kreativa åtgärder för att lösa grova brott.

Read more...

Hur är det ok att bli rik i Sverige?

tisdag 9 februari 2010

Igår läste jag en intressant debattartikel om sambandet mellan inkomst och förmögenget på DN. En av artikelförfattarna är vd för Skattebetalarnas förening, så det är klart att det rör sig om en partsinlaga, men om den statistik som presenteras stämmer så finns det nästan inget samband emellan inkomst och förmögenhet i Sverige, om man bortser ifrån de allra mest välbetalda (direktörer, affärs- och finansmän, etc.). Slutsatsen är att om man vill bli förmögen i Sverige så är det oändligt mycket viktigare att köpa hus i rätt område vid rätt tillfälle än att utbilda sig och arbeta hårt. Dessutom har vi ju de facto ett skattesystem där man får dra av för räntan på huslån som premierar hus och bostadsrätter på bekostnad av de som sparar och bor i hyresrätter. Och så har fastighetsskatten tagits bort, vilket också gynnar husägare på bekostnad av andra skattebetalare. Om alliansen menar allvar med att det skall löna sig att arbeta, så borde de kanske ta ut mer skatt ifrån de som har blivit rika bara genom att ha tur med fastighetspekulationer och fortsätta att minska skatten som tas ut på att arbeta, speciellt inom tjänstesektorn. Rotavdraget och minskad skatt för hushållsnära tjänster har ju blivit succéer. Det kanske är dags att fortsätta på den linjen, Centerpartiet har tex ett förslag om att införa liknande avdrag även för it-tjänster. För mig låter det vettigt att en läkare lägger några extra timmar i veckan på att operera, och sedan betalar någon som fixar datorn, städar huset, eller bygger om. Det borde både kunna minska köerna i sjukvården och skapa jobb. Men med för höga skatter på arbete så kostar det så pass mycket varje gång människor samarbetar på det sättet att läkaren inte har råd att hyra in hantverkare, utan istället jobbar mindre och gör ett sämre och ineffektivare jobb med att fixa hemma själv. Detsamma gäller självklart städning, IT, eller alla andra dylika tjänster. Så bort med gammalsocialistiska tankar om att det är "pigjobb" att jobba hemma hos en annan människa, och uppmuntra dynamik på tjänstesektorn. Och fundera på att ta ut mer skatt (eller bjuda på mindre avdrag) vad gäller fastighetsägarna och andra som har blivit rika på spekulationer istället.

Read more...

Klimatfrågan och dess förnekare

måndag 8 februari 2010

Jag hörde antagligen till de som fick reda på "klimathotet" relativt tidigt. Då jag under mitten av 90-talet under min civilingenjörsutbildning läste kurser på Fysisk Resursteori på Chalmers i Göteborg, så fördjupande jag dessutom mina insikter om hur växthuseffekten fungerar. Vid den tiden så var den allmänna kunskapen om hur förbränning av fossila bränslen och utsläpp av andra växthusgaser påverkar klimatet ganska låg, även bland välutbildade, men detta har som tur är kraftigt förändrats under de senaste decenniet. Även före detta kategoriska förnekare, som de stora oljebolagen, har tvingats böja sig för fakta och vetenskap. Egentligen är det dessutom i grunden ganska simpelt, om koncentrationen av gaser i atmosfären som släpper igenom solstrålning på väg in, men reflekterar den värmestrålning som blir resultatet då solstrålningen träffar jorden då den är på väg ut, ökar, så kommer temperaturen att öka. Detta har man också med all önskvärd tydlighet kunnat visas empiriskt. Sedan är det oändligt mycket svårare att veta hur snabbt temperaturen kommer att öka, om det finns några "tipping points", vilka konsekvenserna blir för ekosystem, meteorologiska system, havsströmmar, glaciärer, med mera. Det är dock fascinerande att se att bara minsta misstag kryper sig in i någon specifik avancerad beräkning, så finns det folk som vill hävda att det betyder att hela växthuseffekten är en bluff. Ofta är argument och retorik minst sagt bristfälliga, men de ges ändå utrymme i debatten, bland annat på debattsiten Newsmill. Det vore intressant att förstå klimathotsförnekarna som samhällsfenomen. Naturligtvis finns det inslag av utstuderat egenintresse, tex ifrån politiker och företag, men i många fall räcker det nog med att "vanligt folk" inte vill kompromissa med sin bekväma livsstil bara för att det visar sig att den har negativa konsekvenser för andra. Det är samma mekanismer som ligger bakom att folk vill kunna fortsätta att köpa kött, oavsett hur djuren behandlas, eller fortsätta att köpa billiga varor, oavsett om de tillverkats av företag som kränker mänskliga rättigheter. Sedan paketerar man om detta till en "folkrörelse" som är emot "etablissemangets lögner". Här finns dessutom många paralleller till främlingsfientlighet och extremhöger , de brukar också hävda att de, "vanligt folk", påtvingats det mångkulturella samhället av någon maktelit som konstant luras och ljuger för att dölja invandringens konsekvenser. Och båda rörelserna har naturligtvis lika fel i sina osympatiska konspirationsteorier.

Read more...