Polisen i blåsväder igen

lördag 30 januari 2010

De senaste dagarna har media dominerats av rapporteringen kring den före detta länspolismästare som nu är häktad på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och förberedelse till grov våldtäkt mot barn. Det är naturligt att rapporteringen blir intensiv då en av landets främsta företrädare för den poliskår som skall beivra och utreda brott, och således skydda medborgarna, själv är misstänkt för mycket grova brott. Det har också föranlett många kommentarer, allt ifrån att mannen själv under som länspolismästare var "besatt av frågor kring etik och moral" och därför försummade kärnverksamheten till att detta är ett tecken på poliskårens dåliga kvinnosyn. Det känns ganska tydligt att denne polischef knappast blivit befordrad genom att köra en chauvinistisk och kvinnofientlig jargong, så spekulationerna om att det skulle vara ett tecken på systemfel hos polisen känns underliga. Det enda man skulle kunna klandra kåren för är att ingen har lyckats genomskåda denne polischefs dubbelnatur, och det är nog allt annat än lätt.

Däremot har nyheten att den åklagaren som nu tagit över utredningen om göteborgaren Johan Liljeqvists död också kommer att utreda de poliser som först ledde utredningen för tjänstefel slunkit igenom relativt obemärkt. Fallet Johan Liljeqvist är dock allt som fallet med den våldtäktsmisstänkte polischefen inte är, nämligen ett tecken på grova systemfel och rättsröta. Först dödas Johan av polisens regelvidriga ingripande då ett antal poliser ligger på hans bröstkorg under lång tid, även efter att han slutat röra på sig, och sen livsräddande åtgärder dröjt ytterligare efter att man sett att han är medvetslös. Bara ingripandet i sig borde kvalificera som den kanske största skandalen i svensk polis sedan Osmo Vallo. Men att utredaren därefter försöker dölja de egentliga dödsorsakerna och få det att verka som om Johan har dött av det LSD som han hade i blodet gör det hela etter värre. Dessutom har utredningsmannen inte hört några av de poliser som var med vid ingripandet förrän sju månader efter Johans död, bara det en skandal Att det dröjde fem dagar innan åklagare kontaktades är i sig tillräckligt för att kvalificera som tjänstefel. När utredningen tas upp igen, enbart på grund av SR:s granskning, och den åklagare som nu skall leda förundersökningen väljer att använda sig av samma polisiära handläggare som gjorde den första utredningen är närmast löjeväckande. Om man, som jag, har jobbat som utredare av grova brott, så vet man att det antagligen hade gjort betydligt större skillnad att låta åklagaren vara kvar och byta ut handläggaren eftersom det är polisen som utför allt utredningsarbete. Även om åklagaren formellt fattar besluten, så har polisens arbete en enorm påverkan på vad som faktiskt görs i utredingen, och inte bara hur det görs. Hela historian är som gjord för att man skall tappa förtroendet för det svenska rättsväsendet. Så nu när rikspolischefen går ut och markerar hur bekymrad han är över fallet med den våldtäktsmisstänkte polischefen, så skulle han för min del gärna få säga några ord om Johan Liljeqvist också...

Read more...

Sahlin vinnare i burkadebatten med Reinfeldt

onsdag 27 januari 2010

Under debatten i P1:s Studio 1 mellan statsminister Fredrik Reinfeldt och socialdemokraternas Mona Sahlin så dök frågan om burkaförbud som nu aktualiserats av ett eventuellt för bud upp. Reinfeldt "sympatiserade" med det franska förslaget, som tex skulle göra det olagligt att använda burka och nikab på tunnelbanan (han formulerade dock inte en vilja att implementera en sådan lagstiftning i Sverige). Mona Sahlin var minst lika tydlig som Reinfeldts i sitt avståndstagande ifrån kvinnoförtrycket, men var också tydlig med att det måste vara tillåtet för de som frivilligt vill dölja ansiktet att göra det. Sahlin kunde också hänvisa till partikamraten och vännen Nalin Pekguls arbete emot religiöst grundat kvinnoförtryck i Stockholms nordvästra förorter. Sahlin var överhuvudtaget betydligt mer övertygande i den debatten, vilket faktiskt förvånade mig.

Read more...

Svårigheten att hjälpa - amerikanska felprioriteringar

tisdag 26 januari 2010

När jordbävningskatastrofen slog till på Haiti var kaoset som först rådde ett stort problem som kraftigt försvårade nödhjälpen. När USA tog över Port-au-Prince flygplats så ökade antalet plan som kunde landa markant. Som jag skrivit tidigare, så tycker inte jag att man i nödlägen bör fråga om lov att få ta kommandot, om det innebär att man missar chansen att rädda liv. Tyvärr verkar det dock som om USA inte skötte det stora ansvar som de tog på sig då de satte sig i positionen att bestämma vilka plan som tilläts landa på ett acceptabelt sätt. Amerikanska militärflygplan prioriterades, och tex plan ifrån Läkare utan Gränser, med livsnödvändiga mediciner, tvingades vända. Detta kritiseras nu, rättmätigt, av Röda Korset. Det är fortfarande naturligtvis så att det som USA ägnar sig åt på Haiti är nödhjälp, och inte någon ockupation som gärna USA-skeptiker på vänsterkanten vill hävda. Alla med insyn i räddningsarbetet har vittnat om behovet av ökad ordning och säkerhet å Haiti, speciellt under den första tiden, vilket de amerikanska trupperna också gav. Det är dock ingen ursäkt för att falla tillbaka på ett nationalistisk och trångsynt perspektiv då man tar livsavgörande beslut, vilket det rörde sig om då vissa plan fick landa och andra vända.

Read more...

Mänskliga rättigheter i Ryssland

måndag 25 januari 2010

På DN kan man läsa att Moskvas borgmästare, Jurij Luzjkov, återigen svär att sätta stopp för alla planer på en prideparad i den ryska huvudstaden. Enligt Luzjkov är det "ingen idé att tjata om mänskliga rättigheter", utan istället borde man slå till "med lagens hela makt". Det framgår inte varför man måste bekämpa prideparaden, vilka argument som man vilar sig emot för att hetsa emot homosexuella och för att förkasta "tjatet" om mänskliga rättigheter. Det kanske inte spelar särskilt stor roll, jag har mycket svårt att tro att de skulle vara intressanta att ta del av, och eftersom situationen är så tragiskt blir det dessutom svårare att skratta åt de säkerligen ihåliga och idiotiska tankarna bakom utspelet. Men det tragiskaste av allt är att en på pappret folkvald ledare i dagens Ryssland kan yttra sig på ett sådant sätt utan att vara rädd över att ställas till svars av varken sina väljare, media eller någon annan. Ryssland har som sagt en mycket lång väg at vandra för att bli en fungerande, sund demokrati.

Read more...

Påven och Avatar

söndag 24 januari 2010

Jag vet att det är "old news" att katolska kyrkan är kritiskt till filmen "Avatar", men det är ändå så pass intressant att det förtjänar en kommentar. Grundtesen i den katolska kyrkans resonemang, framfört av talesmannen Federico Lombardi, är att det är farligt att se naturen på ett gudomligt sätt. Även Maria Hasselgren, katolska kyrkans talesperson i Sverige, skriver på Newsmill om att påven varnar för ett förgudande av naturen, en slags ny-hedendom. Påven varnar för att göra människan jämställd med andra levande varelser, och här ligger också pudelns kärna. Den katolska kyrkan, liksom alla de stora monoteistiska religionerna, hävdar att människan är skapad till guds avbild, och på så sätt skiljer sig ifrån resten av alla levande varelser på jorden. Dessa trosförställningar skapades under en tid då ingen visste att människan faktiskt har utvecklats på samma sätt som alla andra djur, ifrån encelliga organismer, via fiskar och kräldjur, små däggdjur, apor och till sist till den homo sapiens sapiens som vi är idag. Dessutom vet vi idag mycket mer om andra högt stående djurs förmåga att tänka och känna än vad man gjorde då, tex vet vi att en gorilla kan lära sig att svära och ljuga, att delfiner kommunicerar med avancerade läten, osv. Det är svårt att med den kunskapen se varför vi människor har ett värde alla andra varelser saknar. Det är dock lätt att inse varför det är viktigt för kyrkan, och etablissemanget, att försvara den bilden. För det första så skulle det krävas en kraftig omprövning av många religiösa doktriner om man tänkte om i den här frågan, och det verkar inte ligga för den katolska kyrkan, som inte ens klarar av att godkänna användandet av kondomer för att skydda emot HIV. Dessutom, om man verkligen accepterar att andra levande varelser också har ett egenvärde, och således rättigheter, så skulle det vara en grund att ifrågasätta stora delar av hur vi människor behandlar djur och natur.

Read more...

Chávez tystar kritisk tv-kanal

En av grundbultarna i en stabil demokrati är en fungerande yttrandefrihet där även de medier som är kritiska till makten tillåts verka fritt. När Chávez regim i Venezuela förbjuder den oppositionella kanalen RCTV att visas i kabel-tv näten i landet, så nämns porr och olämpligt språk som orsaken. Det låter som tunna ursäkter för att göra sig av med en kritisk röst, och visar i sig på att just kritiska röster verkligen behövs i dagens Venezuela. Chávez har, till viss del välförtjänt, fått en gloria en vänsterkretsar för att han har stått upp emot amerikansk imperialism och storföretags rovdrift. När republikanska politiker kallat Chávez för diktator har man kunnat replikera att han valdes med val som antagligen genomfördes mer korrekt än det presidentval som gjorde George W. Bush till president år 2000. Nu håller Chávez dock på att förtjäna det epitet som hans motståndare belagt honom med, och det är tråkigt både för Venezuela och för den latinamerikanska vänstern. Det verkar som om tragedin ifrån Kuba, där en till en början folklig resning emot förtrycket sedan förvandlades till en förtryckarregim håller på att upprepas i en ny skepnad i Venezuela.

Read more...