Det ACTA-protesterna borde handla om...

lördag 11 februari 2012

ACTA-avtalet har gett upphov till stora protester världen över. I Sverige har det till stor del handlat om fildelning och rädslan för att ACTA är en del av en snara som successivt dras åt allt hårdare om de som delar med sig av upphovsrättsskyddad information över internet. Jag förstår obehaget. Även om det finns ett legitimt intresse av att försvara människors rätt till sina egna konstverk, så upplever även jag att det är mycket som har gått fel när svenska domstolar utdömer horribla skadestånd som i princip gör att konsekvenserna för en ungdom som har lagt upp lite filer till distribution kan vara värre än för en annan som t.ex. har bränt ned en skola eller våldtagit en jämnårig flicka... Och att ändringarna i den svenska lagstiftingen, med IPRED i spetsen, kommer efter krav ifrån USA gör det inte bättre.

Nu verkar det visserligen inte som om ACTA märkbart kommer att påverka den redan strikta svenska lagstiftningen angående fildelning. Det finns dock betydligt större hot vad gäller ACTA och internationella avtal om upphovsrätt, och det gäller inte konst utan immaterialrätt kopplat till teknik, medecin, med mera. Läkemedelsindustrin är det tydligaste och mest angelägna exemplet. En stor del av världen är beroende av billiga generiska kopior på dyra läkemedel som tagits fram av de amerikanska och europeiska läkemedelsjättarna, speciellt vad gäller bromsmediciner mot AIDS i södra Afrika. Det har länge pågått en kamp i forum som WTO där patenthavarna i Nordamerika och Europa har försökt klämma åt produktionen i Indien och Brasilien, och då de har lyckats så har fattiga människor dött i tusen och åter tusental. Nu går läkare utan gränser ut och varnar för att ACTA-avtalet kommer att vara ett steg bakåt i en utveckling där de fattiga och sjukas rätt till liv och hälsovård annars har uppmärksammats mer. Det är det som protesterna mot ACTA borde handla om!

2 kommentarer:

niklasp 16 februari 2012 10:18  

Lagstiftning mot att stjäla, bruka våld och hota är något som i stort sett alla ställer sig bakom, likaså att det är polisens sak att se till att de lagarna följs. Behovet av vägtrafikförordning hamnar för det mesta på samma ställe.

Men när polisen börjar göra husrannsakan och frihetsberövanden och när domstolarna levererar bötesbelopp som är skyhöga för fildelningsbrott så blir det ett ganska stort förtroendeproblem för er poliser som faktiskt är ute och jobbar med/mot riktiga brottslingar.

När jag ser en polisbil idag så tänker jag inte längre "Där kommer min kompis åkandes" som jag gjorde förr, jag tänker istället "Där kommer de amerikanska filmbolagens indrivningsmaffia".

I en inte alltför avlägsen framtid så kommer det här att bli ett påtagligt trovärdighetsproblem för dig och dina kollegor.

Snälla, ta upp det här till en intensiv intern debatt inom era fackföreningar mm.

Martin 19 februari 2012 14:13  

Tack för din kommentar, Niklas. Men jag kan i princip garantera dig att de poliser du ser på gatan inte har något att göra med att jaga fildelare... I de fall det sker är det utredare som jobbar specifikt med de här frågorna. Men jag håller som sagt med dig om att det är väldigt olyckligt.

Skicka en kommentar