Något är fel med asylsystemet
onsdag 9 februari 2011
Då och då dyker det upp fall där det känns i både hjärtat, huvudet, och magen att något har gått fel med vår asylprocess. Att ett par som helt uppenbart riskerar både tortyr och i värsta fall dödsstraff i diktaturens Iran är på väg att utvisas verkar vara ett sådant fall. När migrationsministern får frågor om utvisningen, så hänvisar han bara till att han inte gör uttalanden i enskilda fall. Jag förstår visserligen att migrationsministern inte kan gå in och döma ut migrationsdomstolarnas beslut, lika lite som justitieministern kan gå in och hävda att det har dömts fel i ett brottsmål. Men migrationsministern är ändock ytterst ansvarig för den lagstiftning som migrationsdomstolarna tillämpar, och därför är han även ansvarig för de beslut som de fattar. Om domstolarna fattar till synes inhumana beslut som verkar gå emot vad som känns som rimliga humanitära ställningstaganden, så är det migrationsministerns uppgift att ha en åsikt om huruvida lagstiftningen som domstolarna tillämpat är ok eller om den behöver revideras, på samma sätt som justitieministern ansvarar för att uppdatera den straffrättsliga lagstiftningen om man ser att domar i brottsmål går emot vad som känns rätt och riktigt. Och det ansvaret bör inte Billström tillåtas fly ifrån genom att hänvisa till att han "inte uttalar sig i enskilda fall".
Inlägg
5 kommentarer:
Hur stor skall risken vara för att man bör beviljas asyl?
Det är väl pga att Sverige inte har ministerstyre.. vilket ju inte är Billströms fel .p
Kul att du uppmärksammar asylsystemet. Felet är att den är till för att, först och främst, skydda statens intressen i fråga och inte för att tillgodose individens skyddsbehov. Därav den snäva tolkningen av både Flyktingkonventionen och Utlänningslagen. Migrationsministern gör det som migrationsministern bäst kan, gömmer huvudet i sanden.
Anonym: Risken är alltid en bedömningsfråga utifrån tillgängliga bevis. Det ska bevisas att det föreligger en skälig risk för att utsättas för tortyr som grundar sig på någon av kriterierna i lagtexten (politisk uppfattning, kön, ras, religion osv) för att beviljas asyl. Det beror också mycket på hur trovärdig asylsökanden är.
Inom asylrätten tillämpas en bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, benifit of the doubt, om det finns uppgifter som inte tillåter sig bevisas. Detta är något som Sverige inte är särskilt bra på.
Oftast kräver man högre grad av bevisning än den "skäliga risk" som lagstiftaren menat.
Nu verkar väl det här paret inte ens vara misstänkta för något brott i Iran. De två medlemmar av folkets mujahedin som nämns dömdes ju för terrorbrott. Har de här två sysslat med terrorism så ska de ju inte utvisas för då får de nog dödsstraff.
Sara:
Det är normalt sett inte problemet i svenska förvaltningsdomstolar, problemet är att man inte tillämpar någon lag alls. Domar från förvaltningsdomstolar brukar inte innehålla några motiv öht. Ombuden kan sitta och tjata sig blå om olika principer, förarbeten lagtext osv och sedan kommer det en dom där den enda meningen som rätten författat själv är "Domstolen finner att XX inte ska beviljas uppehållstillstånd".
Det går inte att säga vilken del av rättsområdena i fråga som domstolarna struntar i, tolkar snävt eller liknande.
Det är inte ministerstyre att uppdatera en lagstiftning som inte fungerar väl. Sara, tack för din kommentar :-). Profanum, jag vet inte vad de misstänks för, men Iran är ju inte direkt en fungerande rättsstat så om de dömts för terrorbrott där behöver det knappast innebära att de gjort något som vi hade uppfattat som ett terrorbrott.
Skicka en kommentar