"Farbror Blå" får tillbaka jobbet

fredag 9 september 2011

Efter ett beslut i Arbetsdomstolen fastställs att uppsägningen av den polisman som bloggade under psuedonymen "Farbror Blå" inte var korrekt, varför han skall återanställas och få skadestånd. Frågan har drivits av polisförbundet, som naturligtvis är nöjda med domen. Även på det lokala polisförbundet i Stockholms websida så uttrycks det glädje över domen och kritik mot arbetsgivaren. Däremot skriver DN en ledare där förbundet kritiseras för att ha drivit frågan och där det påpekas att domen kan få effekten att förtroendet för poliskåren skadas.

Vad gäller kritiken emot polisförbundet, så är det för mig naturligt att förbundet, som ju faktiskt har i uppdrag att representera den enskilde polismannen i konflikter med arbetsgivaren, driver frågan. Sedan är det upp till domstolen att döma. Däremot kan jag hålla med om att man troligtvis hade tjänat på en låg profil vad gäller offentliga uttalanden i det här ärendet. Det som kritiken i så fall borde ha riktat in sig på är naturligtvis Arbetsdomstolens dom. Jag skriver ju själv en polisblogg, så jag anser naturligtvis att en polis i grunden har rätt att dela med sig av sina tankar och erfarenheter i skrift. Men för mig så gäller detta så länge man inte stör en pågående utredningen eller på annat sätt bryter mot någon sekretess samt så länge man inte på ett otillbörligt sätt kränker människor man har mött i sin yrkesroll. Jag har inte själv läst särskilt mycket av Farbror Blå´s blogg, den togs ju snabbt bort då det hela briserade i media, men efter vad jag har läst om den, så verkar det inte vara någon tvekan om att texterna har varit kränkande gentemot både kollegor och allmänhet. Och detta skadar naturligtvis förtroendet för polisen. Jag har ingen insyn i arbetsrätt, men jag är inte säker på att jag själv hade gjort en annan bedömning än vad Personalansvarsnämnden gjorde när de valde att avskeda mannen, för det finns inget som polisen är så starkt beroende av för att kunna utföra sitt jobb, som just allmänhetens förtroende.

8 kommentarer:

Icke-bloggande polis,  9 september 2011 kl. 08:50  

Farbror Blå är en skam för kåren. Han har relativt lång tjänst och kan väl inte direkt anklagas för "ungdomligt oförstånd" med sin 40+ levnadsår. Så hur han kunde komma på tanken att skapa den där bloggen är helt obegripligt. Maken till dåligt omdöme får man leta efter!

Kan bara beklaga att vårt eget fack valt att ta ställning till den här dynghögen! Min önskan hade varit att facket sagt: "du har förbrukat vårt förtroende och du är ej längre önskvärd" och sen stängt dörren i ansiktet på han.

Vi jobbar och sliter för att få allmänhetens förtroende och så dyker det upp sådana som han och slår undan fötterna på oss. Herregud, vi får ju till och med skit när vi gör allt rätt!

Anonym,  9 september 2011 kl. 19:21  

Tycker det hela visar på hur facket hamnat helt fel i sitt arbete. I en rättsstat har alla rätt till advokat när man anklagas för brott. Men har alla rätt att företrädas av sitt fackförbund, hur illa man än betett sig? Jag tycker facket för att vara relevant även måste kunna höja blicken och ta ett ansvar för alla sina medlemmar och den verksamhet de verkar i. Så har man ju inte direkt agerat i detta fall.

Visst minskar det här förtroendet för polisen i allmänhet men den effekten är ändå marginell skulle jag tro. Arbetsgivaren och därmed polisorganisationen har ju agerat både korrekt och moraliskt riktigt! Som icke-polis och med en utomståendes perspektiv är det ju framför allt förtroendet för polisförbundet som mer eller mindre utraderas.

Anonym,  9 september 2011 kl. 22:26  

Det är beklämmande att läsa och höra hur representanter för Sveriges största morgontidning argumenterar för att åsiktsfrihet och yttrandefrihet enbart skall gälla för de som tycker "rätt".
Jag har alltid levt i tron att åsiktsfrihet och yttrandefrihet är till för att vi skall få tycka fritt. När jag tagit del av DNs inlägg är jag bestört. Det verkar ju som om tidningens representanter inte försvara våra demokratiska rättigheter utan istället vill att de som "tycker fel" skall bestraffas, exempelvis genom att mista jobbet. När kommer de att kräva att de tidningar som "skriver fel" skall mista sin rätt att ges ut? Detta är åsikter som kanske skulle ha passat in i Sovjetunionen eller trettiotalets Tyskland, det enda som skiljer är vad som är "rätt" och vad som är "fel". De flesta av oss vet att vad som är "rätt" idag kan vara helt "fel" i morgon och att dagens hjälte kan vara morgondagens förrädare. Därför att åsiktsfrihet och yttrandrfrihet viktiga och de skall vara okränkbara!
Är det så att det som anses vara politiskt korrekt idag vilar på en mycket bräcklig grund och detta medför att dess vapenbärare inte skyr några medel när det gäller att försvara det?

Anonym,  10 september 2011 kl. 00:43  

En polis som i sin blogg skriver att kvinnliga bilister, om dom ser bra ut, slipper böter skall SJÄLVKLART inte få tjänstgöra som trafikpolis.
Totalt obegripligt hur man kan ha någon annan uppfattning.
Polisförbundet har tydligen det.
Har absolut inget med åsiktsfrihet och yttrandefrihet att göra.
Bara sunt förnuft.

Martin 12 september 2011 kl. 18:27  

Tack för kommentarerna!

"Icke-bloggande polis", jag har lite svårt att säga emot dig, med tanke på vad "Farbror blå" verkar ha skrivit, även om jag kanske hade uttryckt mig på ett annat sätt...

Vad gäller polisfackets agerande, så är jag kluven. Som jag skrev i inlägget så ser jag det som ett av fackets uppdrag att ta tillvara medlemmars intresse gentemot arbetsgivaren. Men samtidigt håller jag helhjärtat med om att det hela får facket att framstå i dålig dager, som om det försvarar de gamla unkna värderingar som bloggen verkar ha gett uttryck för.

Och vad gäller frågan om yttrandefrihet, så är det naturligtvis så att "Farbror Blå" har rätt att skriva det han skriver, men betydligt mer tveksamt om han har rätt att vara polis givet att han skriver det han skriver...

Anonym,  13 september 2011 kl. 13:35  

Några detaljer bara. Om arbetsgivaren, staten i detta fall, väljer att avskeda en medarbetare för att han utnyttjat sin grundlagsskyddade yttrandefrihet, står sig den enskilde slätt. Vill han överpröva beslutet, får han stämma vid tingsrätten, och vidare till AD, vilket kan kosta många hundra tusen kronor. Det har man knappast råd med som arbetslös.

Fackföreningen kan dock gå direkt till AD. Nu fick staten betala över 300 000:- för Polisförbundets rättegångskostnader. Hade arbetstagarsidan förlorat hade det varit tvärt om. Till det kom skadeståndet och förlorad arbetsinkomst. Minns vilket rabalder det blev när bristande godshantering kostade Polisen 300 000:- under en period av 5 år...


Yttrandefrihet ställs inte på sin spets så länge man yttrar lämpliga åsikter. Men om man t ex tar ett alter ego, och låter detta yttra förgripliga åsikter, som om de vore sanna, skulle vara brottsliga, börjar det vina om öronen.

Problemet i detta fall, var snarast att Polismyndigheten i Skåne, och alla jurister på RPS inte tycks kunna skilja på dikt och fiktion. Dessutom tycks de sakna såväl rudimentära kunskaper om yttrandefrihet, arbetsrätt och att grundlagarna gäller även för myndigheten Polisen i hanteringen av egna anställda! Skrämmande att det inom Polisen inte är bättre ställt med lagkunskapen. Synd att media inte då granskar vad juristers inom Polisens bristande kompetens kostat oss skattebetalare. Och det är inte första gången...

Det sorgliga är, att Polisförbundet är tvungna att genom stämningar hålla sina medlemmars grundlagsskyddade rättigheter vid liv. I en demokrati som vår, borde en statlig arbetsgivare vara lika angelägen. Det finns andra verktyg än avskedanden att tillgå för att tillrättavisa olämpliga beteenden/yttranden av detta slag.

Vad beträffar DN:s ledare, kan bara konstateras att DN vill straffa polisen för något han gjort på sin fritid enligt en lag (polisförordningen) som gäller i arbetet. Det låter rättssäkert. Flera media har intagit liknande åsikter. De vill nog bara ha yttrandefrihet för vissa...

Jarnebring 17 februari 2012 kl. 21:04  

Tja han är inte värre än vad Dick Malmlumd är.
Som tjänstegjorde på dåvarande VD 1 i Stockholm.
på 80-talet i piket styrkan.
Baseboll ligan som hudflängde dom flesta är numer VD för svensk handel

Martin 19 februari 2012 kl. 14:16  

Det är tur att mycket har hänt sedan Baseboll-ligans dagar. Men visst kan det tyckas att det är underligt att en person som har varit med där inte ifrågasätts mer, utan kammar hem toppjobb efter toppjobb...

Skicka en kommentar