Om ett möte med en rasist och om de romska tiggarnas utsatthet

Följande text är en Facebookstatus jag skrev om en händelse på väg hem igår natt:

På väg hem ifrån stan igår natt. På väg mot T-centralens tunnelbanenedgång på Vasagatan ser jag hur en man står vid en romsk kvinna som sitter passivt och tigger. Det är något fel på hans kroppsspråk, det är närmast aggressivt. Då jag kommer nära hör jag hur han kallar henne för "jävla fucking rom", säger "jag har mitt eget folk" och skäller på henne på olika sätt. Jag sätter en hand i bröstet på honom och trycker upp honom mot en lyktstolpe och frågar vad i helvete han håller på med.

Därefter följer en närmast surrealistisk diskussion. Jag försöker förklara för honom att hans beteende är rasistiskt och oacceptabelt, och hans enda svar är saker som "Men hon är ju rom!" och "Du vet att jag har rätt!". Jag brukar kunna prata bra även med knäppskallar och psykfall, men kommer här absolut ingenstans. Jag tror förresten att jag hade kvar min hand i bröstet på honom under hela samtalet, vilket kanske inte förenklade kommunikationen. Han backar hur som helst inte en tum ifrån sina djupt rasistiska uttalanden.

Parallellt med diskussionen så funderar jag på vad jag kan göra åt honom och händelsen. Jag övervägde om jag skulle/kunde anmäla mannen för något brott, men antog att "förolämpning" skulle bli svårt då kvinnan sannolikt inte förstått något av det han sa. Möjligen kunde det vara frågan om ett ofredande, även om han aldrig rörde vid kvinnan. Jag funderade även på att försöka få honom LOBad, men insåg att det nog mer var för att det skulle kännas bra att hans handlande fick någon konsekvens än att jag tyckte att han var så berusad att han inte skulle kunna ta sig hem själv. I slutändan bestämde jag mig för att handgripligen se till att han gick vidare, och sedan låta honom vara. Efter att jag hade knuffat iväg honom gick jag tillbaka till kvinnan. Jag gav lite pengar, men vi hade inget gemensamt språk så jag kunde inte fråga henne hur hon hade upplevt händelsen. Jag vände tillbaka till tunnelbanan igen.

I efterhand tycker jag (som vanligt) att det fanns bättre alternativ. En LOB motiverad med att mannen genom sitt beteende (som ju till viss del berodde på berusning) utgjorde en fara för både andra och sig själv hade inte varit fel. Men då skall det ju också vara därför, och inte för att jag ville "straffa" honom för hans beteende. Vad gäller kvinnan, så tror jag nog fortfarande att en eventuell anmälan med henne som målsägare inte hade lett någonstans (men däremot skapat en hel del jobb för citykollegorna en fredagsnatt). Men jag tvekar även här på om man ändå inte borde ha försökt.

Hur som helst, händelsen blev främst en påminnelse om hur ren och naken rasism inte bara finns hos män med rakade huvuden och spetsiga fanor, utan kan dyka upp precis var som helst. Och hur stark just antiziganismen är. Vad gäller de romska tiggarna, så blir det uppenbart hur deras utsatthet för rasism ökar på grund av den sociala misär de lever i, då de själva beskylls för sin situation och då tiggandet väcker agg och anstöt hos folk som inte gärna ger till "sitt eget folk" och än mindre till någon "jävla fucking rom" för att citera rasisten jag träffade på. Romernas utsatta situation i Europa är ett av våra allra mest akuta problem. Jag hade gärna sett att den frågan hade lyfts mer i den nu pågående valrörelsen till EU-parlamentsvalet.