Sverigedemokraterna in i riksdagen

måndag 20 september 2010

Folket har talat och Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen. I går natt hörde jag en socialdemokrat, jag tror det var Veronica Palm, säga att folket aldrig har fel. Jo, säger jag, folket kan visst ha fel. Det finns ett antal val där det torde ha bevisats bortom allt rimligt tvivel, Hitler fick ett stort folkligt stöd i fria val och i modern tid har politiker som George W. Bush och Silvio Berlusconi valts om i fria val trots att de visat mycket tydligt vad de går för. Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti med rasistiska inslag, och det borde inte ha röstats in i Sveriges riksdag, så det är bra att det protesteras på gator och torg. Visst kan folket ha "fel", men folkets röst måste likväl tas på allvar. Jag har under hela den här valkampanjen reagerat på att frågor kring integrationspolitik, migrationspolitik, rasism och främlingsfientlighet, strukturell diskriminering, politik för socialt utsatta, segregerade förorter, med mera reducerats till att handla om huruvida Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen eller ej. Det är att missa sakfrågorna helt och hållet, och istället inrikta sig på politisk symptomsdämpning och spin (bör vi debattera med sd eller ej, skall vi publicera deras artiklar, mm).

Eftersom jag dagligen på jobbet ser integrationspolitikens baksida, så förvånar det mig inte särskilt mycket att Sverigedemokraterna är framgångsrika. Det är ett faktum att kriminaliteten i många segregerade förorter är långt högre än på andra ställen, och att en oproportionerligt stor andel av de mest aktiva yrkeskriminella i vårt distrikt har invandrarbakgrund. Det är också ett faktum att det finns kulturella sedvänjor kvar hos en liten del av vissa invandrargrupper som rimmar mycket dåligt med värderingar om mänskliga rättigheter. För inte länge sedan inleddes förundersökning om försök till mord efter att en tonårsflicka "ramlat" ifrån sin balkong i vårt distrikt. Att på en utsättning innan ett arbetspass höra om vad som verkar vara ett försök till "hedersmord" där en familj bestämt sig för att försöka ta livet av en ung tjej som är dotter och syster till gärningsmännen väcker hos mig och många andra en vrede och en avsky som är svår att lägga band på. Så visst finns det sakfrågor att diskutera.

Men det finns också mängder med sansade motargument mot alla former av rasistiskt och främlingsfientligt generaliserande. Och när Sverigedemokraterna tvingar alla muslimer att stå till svars för extrema fundamentalisters handlingar men är helt ointresserade av att låta alla kristna ta ansvar för fundmentalistiskt kristnas dårskaper så blir det snabbt tydligt att det egentligen bara handlar om att attackera en viss grupp människor som kan definieras som "de andra". Lika löjligt blir det när alla invandrare skall skuldbeläggas för vissa invandrares brottslighet, men då detta sätt att generalisera inte appliceras på etniska svenskar (de flesta våldsbrotten och i princip alla våldtäkter begås av män, så om man minskar andelen män i samhället kommer antalet grova våldsbrott att minska drastiskt...). Överhuvudtaget så borde det räcka långt att med all önskvärd tydlighet slå fast att man aldrig någonsin kan skuldbelägga en hel grupp människor på grund av enskilda individers val och gärningar.

Kriminaliteten i vissa förorter är ett problem, men det torde bero på en kombination av socioekonomiska faktorer, utanförskap och lokala faktorer där det i vissa ungdomsgrupper skapas en lokal kultur som definierar gruppens identitet i en motsatsställning mot samhället och som glorifierar brott och yrkeskriminella. Och lösningarna handlar då om att motverka strukturell diskriminering så att arbetsmarknaden öppnas upp för alla, samt att genom sociala insatser hjälpa utsatta familjer (och att i slutändan även rättssamhället kan sätta gränser). Men detta behöver diskuteras. De rester av kulturyttringar, som t.ex. "hederskultur" som inte hör hemma i vårt samhälle (eller någon annanstans heller) måste angripas och fördömas med nolltolerans. Men att göra det utan att skuldbelägga eller angripa alla människor som kommer ifrån länder eller folkgrupper där dessa avarter fortfarande förekommer kräver en öppen diskussion.

Dessutom gör en "locket på" attityd att man missar att belysa och angripa den utbredda diskriminering av människor med invandrarbakgrund, och framför allt då de som härstammar ifrån Mellanöstern eller Afrika, som fortfarande förekommer i vårt land. Det visas gång på gång att det är mycket svårare att få komma till en anställningsintervju om ditt efternamn är Mohammed än om du heter Svensson, dessutom lär du ha svårare att komma in på ett antal ställen (främst uteställen). All denna strukturella diskriminering är kanske den mest centrala kuggen i det maskineri som gör att människor med invandrarbakgrund oftare är arbetslösa och hamnar i utanförskap, vilket i sin tur leder till större bidragsberoende och mer kriminalitet. Och anledningen till denna strukturella diskriminering är inte så mycket uttalat främlingsfientliga Sd-väljares åsikter som vanliga svenska "Svenssons" som känner ett diffust obehag inför det obekanta och därför gör små val som bidrar till att bibehålla homogeniteten i deras närmaste omgivning. Och dessa små val påverkas av varje liten diskussion kring matbordet hemma, kring fikabordet på jobbet, på puben med polarna, eller på klubben med träningskompisarna.

Så det är dags att verkligen ta debatten, med Sverigedemokraterna, men ännu mycket viktigare, med resten av alla de människor som lever i vårt land och som har funderingar om migrations- och integrationspolitik, och mångkultur och "assimiliering", och vilka värderingar som är skall styra vårt samhälle. Det är för mig helt uppenbart att Sverigedemokraterna, trots den nypolerade ytan, helt saknar både svar och lösningar på de verkliga frågorna, men däremot kanske en mer öppen samhällsdebatt kan leda till att kloka funderingar dyker upp på andra håll. Om man konsekvent, i alla sammanhang och i alla diskussioner står upp för principer om alla människors lika värde, om respekt och tolerans, och om medmänsklighet och stöd för de som har det svårt, oavsett deras ursprung, så kanske man successivt kan åstadkomma en förändring som inte bara leder till att Sverigedemokraterna åker ur riksdagen nästa val, utan som förändrar samhället på ett mer grundläggande sätt i en mer upplyst riktning.

Läs förresten gärna den här artikeln som jag skrev på temat integration.

3 kommentarer:

Anonym,  20 september 2010 21:46  

Hej Konstapel Bastian

Oavsett vad man anser om SD:s intåg, hur ser du på demokrati?
Skall SD också i fortsättningen ex nekas att delta i debatter i TV där vi skall ha fri och opolitiskt påverkad media?

Martin 21 september 2010 04:06  

SD sitter i riksdagen nu, de kommer inte längre att kunna nekas att delta i debatter. Däremot kan man fortfarande neka att sända deras reklamfilmer om de är att anse som hets mot folkgrupp...

Roger Svensson 21 september 2010 22:51  

Om man nu anser att ett demokratiskt fattat majoritetsbeslut är ”fel” så undrar man ju vad alternativet är? Skall de som tycker ”rätt” ha möjlighet att genomdriva sin linje i strid mot majoritetens vilja?

När det gäller kriminalitet, segregation, oönskade kulturella fenomen osv. så är ju grundfrågan varför Sverige skall importera dessa INTE vad dessa beror på eller hur man skall minska skadeverkningarna. Att inte ifrågasätta invandringspolitiken och bara försöka minska problemen med ”integrationspolitik” är ungefär som att släppa in en svärm bålgetingar i lägenheten, utan att ifrågasätta det vettiga i detta, och sedan koncentrera sig på hur man skall få detta att fungera så friktionsfritt som möjligt … Dessutom har man ett läkemedel med allvarliga biverkningar som inte uppvägs av dess ev. positiva effekter så måste man ju direkt dra in läkemedlet. Inte fortsätta och att föreskriva läkemedlet medans man sitter och grunnar på exakt vad det är med läkemedlet som orsakar biverkningarna samt förringar dess negativa konsekvenser med resonemang av typen ”Det är ju faktiskt fler som dör i trafikolyckor än av detta läkemedel, skall vi förbjuda bilåkande också? De allra flesta får ju inga allvarliga biverkningar detta läkemedel, man kan inte generalisera som de som vill förbjuda det gör!”. Försiktighetsprincipen måste ALLTID gälla!

Det som du kallar ”strukturell diskriminering” är ju bara en omskrivning för ett totalitärt tänkande där staten och politiker skall ges rätt att sätta sig över människors fria val. Att offentligt finansierad verksamhet inte får göra skillnad på medborgare baserat på sexuell läggning, ursprung osv. är en sak, i privat finansierad verksamhet och i privatlivet skall det däremot stå var och en fritt att ”diskriminera” baserat på vilka kriterier som helst. T.ex. vem Ahmed skall anställa i sin närbutik eller vem Sven skall anställa i sin däckverkstad är helt upp till dem och inget som någon annan skall ha rätt att lägga sig i!

Problemet är inte att Sd har ”fel” utan att de faktiskt i princip har rätt: en välfärdsstat av nuvarande svensk modell kräver en restriktiv/selektiv invandringspolitik där de som kommer hit assimileras i stor utsträckning. Nu är det dock inte skrivet i sten att man måste ha nuvarande välfärdsstat utan kan man mycket väl tänka sig andra lösningar, t.ex. mer av en nattväktarstat eller en selektiv välfärd, som då möjliggör en friare invandring. Detta kan man ta seriöst och diskutera, vad man däremot INTE kan ta seriöst är de som vill behålla nuvarande välfärdsstat och samtidigt förespråkar omfattande ”humanitär” invandring och mångkulturalism!

Skicka en kommentar