Utsatta, sårbara barn
torsdag 28 oktober 2010
Att en mamma kan tillfoga sitt eget 3-månaders barn sådana skador att det avlider, för att hon blir "störd" i en syssla, i detta fallet Facebook-spelet Farmville, är helt obegripligt. Uppenbarligen kan inte mamman vara psykiskt frisk och man frågar sig om det inte fanns några sätt att upptäcka hennes totala brist på empati och kontroll, och se till att barnet fråntogs henne, innan hon hade chansen att skada det. Men varken i Florida, USA, där det dådet begicks, eller i Sverige går det att ha kontroll på alla usla föräldrar som finns, och man kan ju inte heller sterilisera folk som man misstänker kommer att missköta sina barn. Så barn kommer alltid att vara extremt utsatta och sårbara, och ju yngre, desto sårbarare.
Det man kan begära är att alla fall där det misstänks att barn far illa anmäls till socialtjänsten, och att denna agerar kraftfullt när det finns fara för barnens liv eller hälsa. Som polis skriver jag anmälningar till socialtjänsten varje gång jag har varit på ett jobb där det finns risk att barn far illa, och jag hoppas att detsamma sker i sjukvården, barnomsorgen, skolan, ja på alla platser där vuxna har med barn att göra. Samhället kommer aldrig kunna stoppa allt hemskt som sker barn, men det måste hur som helst göra sitt yttersta för att skydda dem, de mest försvarslösa, och försöka förhindra så många tragedier som bara är möjligt.
Inlägg
2 kommentarer:
Det absolut sorgligaste som finns är att inse att vi som civiliserade varelser inte kan skydda de allra mest sårbara i vårt samhälle - de små barnen. Att som förälder göra som i artikeln är (förstås) sjukt, och visst önskar man att sådant upptäcks tidigt.
Det finns så många variationer i hur barn HAR det och hur de BÖR få ha det, även i vårt land. Oavsett vilka kontrollfunktioner som finns. Det finns ingen "nollvision" vad gäller misskötta eller misshandlade barn.
Hur kommer man ÅT det? Och hur undviker man att bli tokig av tanken att för varje fall som man KAN göra något åt, finns där många, många till som ingen uppmärksammar?
/Pythia
Hur man kommer åt att barn far illa är den centrala frågan, och jag har inget annat svar att ge än att alla vuxna i möten med barn skall vara uppmärksamma och bry sig, och att man har ett system (socialtjänsten) som kan balansera behovet av att kunna handla resolut då det behövs med behovet att inte göra ingripande åtgärder i familjer i onödan. På den andra frågan, hur man undviker att bli tokig, så är väl svaret samma som på frågan hur man undviker att bli tokig för att det konstant dör miljontals oskyldiga världen över av svält, krig, sjukdomar, mm... Låta sig påverkas så att man känner empati och medkändla och manas till handling, men inte så att man förlamas av sorg. Och den processen är för de flesta ganska naturlig, och kräver egentligen ingen ansträngning. Jag gör det varje gång jag jobbar. Sen finns det naturligtvis människor som aldrig bryr sig, psykopater, och i undantagsfall människor som alltid bryr sig om allt och alla överallt jämt. Jag mötte en sådan person i jobbet en gång, och det slutade med ännu en transport till St:Göran...
Skicka en kommentar