Utbredd frustration över allt sämre villkor för poliser

tisdag 4 oktober 2011

På onsdag hålls det en manifestation för att protestera mot de allt sämre anställningsvillkoren för poliser, och då speciellt i yttre tjänst. Med anledning av detta skriver ett antal kollegor ifrån Södermalm på SvDs Brännpunkt om det missnöje som breder ut sig ibland landets poliser, och specifikt då i Stockholm. Debattartikeln är välkommen, och tar upp ett antal av de faktorer som skapar frustration, t.ex. att timlönen under obekväm arbetstid för poliser väldigt låg, och att man jobbar ovanligt långa arbetsveckor för att vara skiftesarbetande. Och detta gäller i princip oavsett vilken yrkeskategori som man jämför med.

Jag har själv skrivit ett öppet brev till länspolismästaren som publicerades i två separata delar (del 1 och del 2) på Stockholmsfackets hemsida Blåljus. Även om jag fick en positiv respons på brevet ifrån myndigheten, och även om förhandlingarna emellan Rikspolisstyrelsen (RPS) och Polisfacket nationellt är avslutade och förhandlingarna emellan Polismyndigheten i Stockholms län och stockholmsfacket går framåt i vad jag uppfattar som en positiv anda, så kvarstår naturligtvis många av de frågor som jag lyfte i mitt brev. Några av dem, som hur medarbetare behandlas av arbetsgivaren i enskilda frågor inom t.ex. Polismyndigheten i Stockholms län kan hanteras lokalt, och där hoppas jag på en successivt ökad medvetenhet och en positiv utveckling. Men vad gäller de grundläggande löneavtalen så fastställs mycket av grundförutsättningarna på en nivå högt över våra huvuden. RPDS är naturligtvis en spelare, men en stor del av ramarna sätts ännu högre upp, av Arbetsgivarverket. Därför så tycker jag att det är ett alldeles utmärkt initiativ av kollegorna på Södermalm att lyfta fram frågan i den allmänna debatten för att skapa opinion. En eloge för det, och jag ser gärna fler artiklar, både ifrån enskilda poliser, ifrån facket, och (även om det troligtvis är politiskt omöjligt) ifrån arbetsgivaren.

2 kommentarer:

Anonym,  22 oktober 2011 kl. 09:43  

Som vanligt både genomtänkt och välformulerat Martin!

Det känns både tryggt och hoppfullt att veta att det finns framtida kollegor som vågar påtala brister inom myndigheten öppet. Inte minst är ifrågasättandet av villkoren för poliser contra arbetsbelastningen och den i förlängningen försämrade kvalitén högst relevant. Om dessutom medarbetarna upplever sig beskyllda för överskridna budgetar finns det all anledning till debatt.

Ledarskapsproblematiken uppenbarar sig tydligt när, vad jag uppfattar det som, kortsiktigt tänkande får styra exempelvis investeringar. Man skall respektera om det föreligger "köpstopp" som i fallet med head-setet till mobiltelefonen. Men sett i proportion till den verkan det uteblivna head-setet innebar för verksamheten borde ett annorlunda beslut ha fattats. Kanske är det där skon klämmer för myndigheten? För att fatta beslut efter givna direktiv krävs som mest en lojalitetskurs. Att däremot utvärdera, ompröva på nytt och ändra ett beslut mot bakgrund av medarbetarnas (och i förlängningen verksamhetens) behov trots de givna direktiven kräver lyhördhet, kurage och aktivt chefsskap. Detta rimmar i sin tur bättre med värdegrunden för poliser: Engangerade, effektiva och tillgängliga. Nu tror jag inte berörd chef i ditt nämnda exempel fattade beslutet för att jävlas utan för att denne upplevde att det var rätt beslut. Dock visar ditt exempel att det finns en problematik inom polisen när det gäller aktivt chefsskap och med tanke på vad du skriver verkar det inte bara vara en lokal företeelse.

När jag själv kommer ut som aspirant om drygt ett år kommer jag själv få ta del av det du beskrivit (möjligtvis i ett annat län)i ditt brev till polismästaren. Förhoppningsvis kommer du tillsammans med flera andra engagerade kollegor fortfarande finnas kvar då (?).

Michel

Martin 25 oktober 2011 kl. 15:23  

Kloka tankar, Michel :-). Ser fram emot att få ut dig till myndigheten (kanske är vi då en enda polismyndighet...).

Skicka en kommentar