Blockpolitikens förbannelse

Det är inte lätt att vara socialliberal mittenväljare med engagemang i frågor som mänskliga rättigheter, miljö- och djurskydd, med mera i dagens politiska landskap i Sverige. Antingen väljer man Alliansen, och får då leva med en migrationsminister som nedlåtande kallar tiggeri för "ohederligt" och tycker att det är ok att romer slängs ut i strid med EUs regelverk, en miljöminister som vill rädda vargen genom att skjuta ned det redan minimala beståndet på ca 200 individer med falska förevändningar om att de skulle vara genetiskt skadade, en biståndsminister som inte gillar bistånd, en skolminister som verkar vilja göra burkan till en valfråga för att ta röster ifrån Sverigedemokraterna och en jordbruksminister som anklagas för att främja t.ex. rovdriften på minkar. Eller så får man dras med en rödgrön blandning där hushållsnära tjänster som främjar livskvalitet utan att överhuvudtaget belasta klimat eller miljö döms ut som "pigjobb" i ett skattesystem som i allmänhet främjar tärande resursanvändning istället för arbete och i en värderingsbas där det tycks omoraliskt att en läkare ägnar sig åt att operera mer och lämna över städandet hemma till en städare. Just de socialistiska inslag hos vänstern där lika rättigheter verkar innebära att alla skall tvingas vara likadana, t.ex. att barn som har lättare för matematik och naturvetenskap inte skall få studera i egna klasser (medan det går utmärkt om det är idrott eller musik de är duktiga i), och att alla måste göra allt hemarbete själva om man inte vill bli utstraffad av enorma skattepåslag är svåra för en socialliberal att acceptera, men det kanske man måste göra ändå i blockpolitikens era, för att slippa debaclen ovan...

Read more...

"Pigjobbs"-motståndare bör även torka mormor ren själva

Vänsterblockets motstånd emot hushållsnära tjänster innehåller delar av vänsterretorik när den är som sämst, när det inte handlar om att skydda svaga i samhället utan om att attackera de "rika". Här håller jag faktiskt med både Maud Olofsson och Nyamko Sabuni. För mig har det alltid varit ett mysterium varför man skall beskatta tjänstesektorn så hårt att t.ex. en läkare tjänar/sparar mer pengar på att städa själv hemma istället för att jobba motsvarande tid extra på sjukhuset och betala en städerska för att städa. Om jag hjälper en kompis att bära då han flyttar, och han sedan hjälper mig att sätta upp ett skåp(eller liknande arbetsbyte görs med städning, it-tjänster mm) så vinner vi båda på detta (jag har tummen mitt i handen...), men om vi skulle köpa tjänsterna av varandra vitt, speciellt utan det som kallas "skatterabatt" men som fortfarande innebär att vi betalar till samhället för att var och en skall få göra det han/hon är bäst på, så försvinner nästan alla pengar ur systemet i skatt och arbetsgivaravgifter. Kontentan är att människor med jobb tvingas göra sysslor som de är dåliga på och tycker illa om istället för att kunna ägna lite extra tid åt familjen och låta någon som kanske hade varit arbetslös utföra sysslan bättre och smidigare. Att sedan prata om "pigjobb" eller att alla borde kunna städa hos sig själva är så dumt att man storknar. Ta då hand om din sjuka mormor själv också, varför skall någon annan torka henne ren efter toabesöket. Och sen kan du sy dina egna nya jeans, istället för att låta barnen i en fabrik på Sri Lanka göra det. Och så vidare. Att prata om att det är en reform för de rika är att utgå ifrån ett system som redan från början var fel, skatten på arbete var redan för hög, och borde sänkas i alla sektorer. Självklart måste staten ha in pengar för att vi skall ha ett starkt välfärdssystem, men beskatta då saker som inte saboterar både livskalitet och företagsamhet/aktivitet. Hellre högre skatter på t.ex. boende (där nästan all skatt tas ut i de fattiga länder där den informella sektorn är helt dominerande), kapital (både vinster och rörelse, t.ex. Tobinskatter), och främst av allt, alla sorters utnyttjande av gemensamma resurser. När man använder energi, brukar mark, använder kemikalier, förorsakar utsläpp i luft och vatten så använder man dels ändliga resurser och tär på en redan påfrestad miljö, växthuseffekten är bara ett exempel. Det är där man skall lägga skatter, både för att få in pengar och för att styra verksamheten mot bättre hållbarhet. En grön skatteväxling har ju varit miljöpartiets slogan under en lång tid, så det är minst sagt tragiskt att de nu sällar sig till sossar och vänsterpartisters motstånd emot rimligare skattenivåer i en sektor där det verkligen bara handlar om arbete (och arbetstillfällen) och inga utsläpp.

Read more...