Bra beslut av DO - men niqab i barnomsorg är fortfarande problematiskt

DO har slutligen fastställt att det är hennes uppfattning att det vore diskriminerande att utestänga en student ifrån en barnskötarutbildning enbart på den grund att hon bär niqab. Eftersom studenten ifråga under tiden för den rättsliga prövningen har fått gå kvar på skolan och detta enligt DO har gått bra, så anser hon det även bevisat att niqaben inte förorsakade några oöverstigliga hinder för undervisningen. Och just med tanke på att studenten kunnat fullfölja sin utbildning anser inte heller DO att det finns anledning till att driva ärendet till domstol. Allt detta presenteras av DO i en artikel på dagens DN Debatt.

Frågan om niqabens plats i det svenska samhället har i omgångar väckt en oproportionerligt stor debatt (kallad "burkadebatt" trots att det inte finns några burkor i Sverige). Det har påpekats att niqaben är ett uttryck för kvinnoförtryck. Det håller jag med om. Även om det på individnivå garanterat finns många kvinnor som helt självmant och utan något tvång väljer att använda niqab, så gör de det valet i ett kulturellt och religiöst kontext som är djupt patriarkaliskt. Så på en strukturell nivå är det solklart frågan om kvinnoförtryck. Är då ett förbud mot niqab ett bra sätt att bekämpa det individuella och strukturella förtryck som niqab innebär? Personligen tror jag absolut inte det. Konsekvensen av förbud blir snarare att kvinnor som redan är utsatta stängs ute ifrån arenor som ger dem möjlighet att vidga sina perspektiv och vyer.

Grunden för ett öppet samhälle måste vara att utgångspunkten är att alla olikheter och särarter skall tillåtas i den mån de inte kränker någon annans rättigheter. Därför är det mycket tråkigt att flera europeiska länder och även svenska riksdagsledamöter som Staffan Danielsson (c) vill ha ett förbud emot niqab eller burka på allmänna platser. Som tur är finns det dock fortfarande ett brett politiskt konsensus i Sverige om att ett sådant förbud inte är aktuellt. Däremot har debatten i Sverige främst förts om huruvida niqab borde vara tillåten i skolan eller på de utbildningar som skall leda fram till ett jobb inom skola eller barnomsorg, därav fallet som DO precis har behandlat.

Vad gäller rätten att gå på en utbildning, så har DO nu konstaterat att det vore diskriminering att en elev nekas plats på en utbildning för barnskötare enbart för att hon bär niqab. DO klargjorde dock att yttrandet inte skall uppfattas som att det vore diskriminering att neka någon som bär niqab att därefter få ett arbete som barnskötare. Om nu kvinnan i fråga ändå inte kommer att få jobba som barnskötare, så kan man tycka att det är ett slöseri med samhällets resurser att utbilda henne. Faktum är att jag ändå gillar DOs beslut. Universitet och högskolor utbildar inte bara människor för att de skall få jobb (om det vore så skulle antagligen ett antal utbildningar genast få kraftigt reducerade platser) utan de fungerar även som samhälls- och folkbildare och verkar för att ge kunskap och vidga perspektiv. Och det torde ske både för studenten som bär niqab och för hennes omgivning.

Vad gäller frågan som DO inte har besvarat, nämligen om det vore diskriminering att inte anställa en färdigutbildad barnskötare som bär niqab på sitt lokala dagis, så är den mer komplicerad. Jag anser definitivt att det är legitimt att en anställande chef tar med i sin bedömning av de sökande till en barnskötarplats att en av de sökande bär niqab och därför hämmas i sin kontakt med barn och kollegor, vilket troligtvis leder till att hon får betydligt svårare att få anställning.

Om kvinnan med niqab däremot söker anställning i en muslimsk religiös friskola, så torde hennes chanser att få jobb vara betydligt bättre. Är det då ett problem om kvinnor i niqab är lärare i religiösa friskolor. Ja, jag tycker faktiskt det, och inte för att läraren inte kan undervisa, det går säkert bra att göra i niqab, utan för att hon kommer att vara ett exempel för de pojkar och flickor som går på skolan som riskerar att påverka dem till att tänka att kvinnor av religiösa, kulturella eller moraliska skäl bör täcka ansiktet. Fast det problemet skapas dock i mycket större grad av förekomsten av religiösa friskolor där barn indirekt utsätts för religiös indoktrinering än av det faktum att en lärare bär heltäckande slöja. Så jag ser egentligen mycket tyngre skäl att förbjuda religiösa friskolor än att förbjuda kvinnor som bär niqab att arbeta inom barnomsorg eller skola.

Sammanfattningsvis så tycker jag att DO har fattat ett bra beslut, öppenhet och tolerans för mångfald skall vara en utgångspunkt i möte med andra kulturer, och människor skall i den mån det inte ligger andra till last få leva och klä sig dom de vill. Men det är också viktigt att ta fasta på att det finns svåra frågor som DO inte har besvarat vad gäller niqabens, och på ett bredare plan religionens, plats i skola och barnomsorg. Och här har i alla fall jag en annan utgångspunkt. Barn har inte bara rätt till undervisning och omsorg, utan också rätt till en miljö fri ifrån alla former av indoktrinering. Och detta gäller även religiös indoktrinering, oavsett vad deras föräldrar må tycka om saken.

Read more...

Religiösa friskolor visar på problemen med alla friskolor

Under rubriken "politikerna har svängt" skriver DN att all partier numera vill fortsätta tillåta religiösa friskolor. Detta rimmar dåligt med folkopinionen, där en majoritet vill förbjuda de religiösa friskolorna.

Min åsikt är tydlig, jag anser att barn har rätt till en sekulär skola, rätt till frihet ifrån religiös indoktrinering oasvett konfession. Religion borde vara en angelägenhet (helst privat) för vuxna människor att ta ställning till självmant och frivilligt, och inte något som pådyvlas barn i en ålder då de svårligen kan kritiskt granska de dogmer som de matas med.

Nu säger politikerna samstämmigt att skolans undervisning skall leva upp till krav på objektivitet och saklighet, men det är ok med t.ex. böner "utanför skoltid". Detta innebär likväl en miljö som genomsyras av den religiösa huvudmannens budskap och maktstruktur, vilket ett barn antagligen har svårt att motstå. Själva kärnan i problemet är ju att de religiösa friskolorna inte innebär något hot för barn ifrån sekulära familjer, de lär inte hamna där, och om de gör de så har de ett annat perspektiv hemifrån som kan väga upp vad de får itutat i skolan. Problemet är att de barn som kommer ifrån djupt religiösa familjer, oasvett om de är kristna, muslimska, judiska etc, berövas möjligheten till en fristad där de får chansen att ifrågasätt och uppmuntras att bilda egna, grundade, uppfattningar även om religiösa och moraliska frågor. Därför anser jag det vara ett svek mot just dessa barn att fortsätta att tillåta religiösa friskolor. Dessutom lär det motverka integrationen i samhället, då mer fundamentalistiska grupper inte behöver beblanda sig med resten av samhället ens under skolgången.

Varför är då plötsligt alla politiker emot ett förbud? Dels skulle det naturligtvis bli komplicerat att definiera vilken huvudman som är att anse som "religiös". Men dessutom framstår det som diskriminerande (och kan strida emot Europakonventionen) om vem som helst tillåts att öppna en friskola utom just de som är "religiösa".

Det finns inga enkla lösningar på den problematiken. Kanske är det så att det bästa vore att förbjuda friskolor i dess nuvarande form för all undervisning som riktar sig till barn (under 18 år), då jag anser att de som sagt har rätt till en konfessionslös miljö under sin undervisning. Europadomstolen har ju även i en dom mot Italien fastställt rättigheten ifrån religion i skolan, även om jag går längre och vill att den rättigheten skall gälla oavaktat föräldrarnas vilja. Det är just det som är det centrala, att staten enligt mig inte kan ifrånsäga sig ansvaret för att barn får en god, och sekulär, undervisning och skolmiljö, oasvett vad deras föräldrar anser om saken. Och om staten vill ta hjälp av privata aktörer för att tillhandahålla detta på bästa sätt, så måste den behålla så pass mycket kontroll och huvudmannaskap att grundprincipen om en kvalitetssäkrad och konfessionslös skola inte ruckas på.

Read more...