Mexico på väg utför
torsdag 21 oktober 2010
Den 20-åriga universitetsstuderande Marisol Valles har utsätts till polischef i Praxedis Guadalupe Guerrero i norra Mexico. Enligt borgmästarens kansli var hon den enda som tackade ja till jobbet. Anledningen till detta är naturligtvis att ingen annan vågade riskera att ta på sig ett jobb som innebär en stor risk att bli mördad av någon av narkotikakartellerna, eller deras samarbetspartners.
En stat har många olika uppgifter, men den kanske allra mest grundläggande är att skapa trygghet åt sina medborgare, och att se till att lag och ordning råder, till skillnad ifrån den starkes rätt. Om ingen förutom en mycket modig 20-årig flicka vågar ta på sig jobbet som polischef i ett kritiskt distrikt, så har staten i princip redan kapitulerat på den punkten. Mexiko är på väg utför på grund av den drogrelaterade brottsligheten, och de enorma summor pengar som den genererar, än mer destabiliserande i ett land med stora sociala klyftor och utbredd fattigdom. Frågan är bara vad som kan göras för att vända trenden. Ytterligare reformeringar av rättsväsende, polis och militär? Utökad kamp och nolltolerans mot korruption? Hjälp utifrån? En ny narkotikapolitik på internationell nivå?
Inlägg
5 kommentarer:
En 20-årig småbarnsmamma utmanar knarkkartellerna. Är hon modig eller dumdristig? Som människa beundrar jag hennes civilkurage, som mamma undrar jag hur hon kan utsätta sin son för den risken. Kanske är det så att jag, trots att jag också bor i Mexico, inte kan föreställa mig hur det är att bo i de delar av landet där barn numera står och tittar på lik, avhuggna huvuden och lemlästade kroppar som om det vore ett spektakel, eller ännu värre, en vardaglig företeelse. Att hon kommer mördas är, tyvärr, ganska sannolikt. Frågan är egentligen bara om de mördar hennes son också om han råkar befinna sig på platsen vid tillfället. Mördas hon inte inställer sig frågan om hon kanske jobbar för kartellerna och därför lämnas ifred. För man utmanar inte de mexikanska knarkkartellerna utan påföljd. Det har vi sett så många gånger nu.
Korruptionen är så omfattande i landet, både på hög och låg nivå, att jag undrar om man kan få hejd på det. Det har gjorts många försök att reformera rättsväsendet, men det stöter alltid på motstånd. Nu senast är det landets många borgmästare som säger nej till en enhetlig poliskår (typ Sverige) då de är rädda för att förlora kontrollen över de stadspoliser som de anser sig behöva i sin myndighetsutövning (varför de inte skulle kunna använda en statlig poliskår för detta i fortsättningen fattar jag inte). Dessa stadspoliser är, oftast, lågutbildade och omotiverade. De tjänar inte sällan runt 4000 pesos/mån (en spottstyver) och måste då jobba 12 timmar i sträck, 6 dagar i veckan. Vem skulle inte vara mottaglig för mutor under sådana förhållanden?
Ja, Mexico är på väg utför. Och det går snabbt snabbt. Våldet har spridit sig och även om man vill få det att framstå som om allt är knarkrelaterat så är det inte så. Det händer mycket som bara är rena, skära våldsdåd av inga andra orsaker än att man vill tjäna pengar. Kidnappning och utpressning har blivit vardagsmat. Unga som har tappat tron på framtiden ser hur mycket pengar man kan tjäna som kriminell och det har blivit en form av status att tillhör ett gäng. Knarkbaronerna och deras hantlangare är deras förebilder/idoler. Hur ska man hejda våldsspiralen när föräldrar med stolthet säger att min son är minsann medlem i blablabla-gänget? När våldet glorifieras i musiken och med artister som ställer upp sig med AK-47or på CD-omslagen? Jag vet inte. Har ingen aning. Jag vet bara att det ser rent ut sagt jävligt mörkt ut.
Det finns en gräns där modet övergår i ren dumdristighet. Och det finns en gräns där dumdristighet övergår i rent dödsförakt.
Tyvärr tror jag Marisol Valles har skrivit under sin egen dödsdom iom det där jobbet, liksom hennes underställda kvinnliga poliser. Jag begriper inte hur de tänker därborta, de måtte ha tappat verklighetsförankringen, eller så har de accepterat att de kommer att dö. Själv tänker jag kontakta henne genom Mexikanska ambassaden och försöka övertala henne att hoppa av jobbet och flytta från Mexiko. Jag tänker inte passivt invänta deras dödsbud utan att åtminstonde försöka förhindra det. Jag uppmanar fler att göra detsamma.
Tack för den långa kommentaren, Pilas. Ja, det är inte svårt att förstå att arbetslösa unga lockas in i kriminalitet eller att underbetalda poliser lätt korrumperas. Jag tror man måste ha en nolltolerans mot korruption, uppifrån och ner, lite som presidentkandidaten i Colombia, Mockus, propagerade för. Och sen måste lönerna för alla i rättsväsendet höjas kraftigt, och de som tar mutor eller begår andra brott slängas ut direkt. Och visst finns det problem med mängder av olika sorters kriminalitet, men jag tror ändå att de enorma knarkpengarna destabiliserar hela statsapparaten. Och Shimmeringblade, jag uppskattar din medkändla med den unga polischefen, men jag tror inte att du kan säg något som inte hennes släkt och vänner redan har sagt för att få henne att inte ta jobbet, så nu kan vi bara hoppas att det trots allt går bra för henne.
Kriget mot droger kommer aldrig gå att vinna, inte i Mexico, inte i Sverige eller någon annanstans i världen. Människor kommer alltid att nyttja droger, oavsett om de är lagliga eller ej. Det borde enligt mig vara upp till varje individ att bestämma över sin egen kropp. De pengarna man skulle spara på att legalisera och beskatta droger kan istället läggas på utbildning och vård. Pengarna man sparar på att inte längre bedriva ett krig som inte går att vinna ger polisen utökade resurser. När förbudet mot drogerna har större skadeverkningar än själva drogerna får man fråga sig själv om det är värt att ha en nolltolerans.
Tja, jag kan hålla med dig till en viss del, men jag tror knappast att problemen försvinner om man legaliserar alla droger heller. Om det vore helt legalt att sälja t.ex. heroin, så skulle många fler antagligen pröva, och de allra flesta fastnar i ett mycket farligt beroende efter att bara ha testat en enstaka gång. Men jag hävdar inte att Sverige har den enda lösningen. I stora delar av Latinamerika går man mot en öppnare lagstiftning, t.ex. Mexico självt har t.ex. så vitt jag vet betydligt liberalare lagar vad gäller eget bruk av narkotika. Sen att landet ändå slits sönder beror naturligtvis till stor del på att marknader som USA ser annorlunda ut. Det finns nog dessvärre inga enkla svar på det här problemet...
Skicka en kommentar