Dödliga naturkatastrofer manar till handling

Under 2010 har enligt försäkringsbolaget Munich Re 295 000 människor avlidit i naturkatastrofer, vilket är den högsta siffran sedan 1983 då svält i Etiopien skördade många offer. Siffran i sig, 295 000, säger inte särskilt mycket. Hela 223 000 av de 295 000 omkom i den fruktansvärda jordbävningen i Haiti. Men den väcker ändå tankar om hur närvarande naturkatastrofer har varit under den senaste tiden. Och inte bara jordbävningar, utan även mer väder- och klimatrelaterade katastrofer som översvämningar, torka, orkaner, med mera. Min känsla är att om man ser lite vidare på den effekt som naturkatastrofer har, och inkluderar det faktum att brist på resurser på grund av t.ex. torka eller översvämning kan leda till oroligheter och konflikter, sociala problem och brist på ekonomisk utveckling, och räknar med de dödsfall som är en indirekt följd av naturkatastrofer, så skulle siffran vara mångdubbelt mycket större. Allt har ju en tendens att hänga ihop, om en storm förstör skördar, resurser och infrastruktur, så riskerar det i svaga samhällen att få negativa effekter på ekonomi och utveckling, vilket i sin tur kan leda till sämre sjukvård, utbildning, med mera.

Efter fiaskot i Köpenhamn 2009 så var förväntningarna lågt ställda på klimatarbetet 2010. Och enbart detta, att få förväntningar fanns, har gjort att inte även 2010 kan ses som ett totalt misslyckat år. Det behövs ny beslutsamhet och ny energi efter att det visat sig att varken Köpenhamnsmötet eller den nya administrationen i USA har fört frågan framåt. Och för att öka engagemanget i klimatfrågor så behövs det påminnnas om alla de enorma kostnader som brist på handling medför. Väderrelaterade naturkatastrofer är bara en sådan, men det är i alla fall något konkret och påtagligt som sker redan nu (och även om det som så ofta sägs inte finns något säkert samband emellan en specifik händelse och växthuseffekten, så är det tydligt visat att klimatförändringarna leder till instabilare väder). Vi vet redan nu att det kommer att bli betydligt värre innan det blir bättre, även om utsläppen skulle minska drastiskt imorgon. Och det innebär självklart att konsekvenserna av att inte agera är långt mycket allvarligare. Så det är bara att hoppas att gamla katastrofer kan väcka nya tankar och ny handlingskraft under detta nya år...