Tankar om integritet och integritetskränkningar

måndag 21 maj 2012


Följande krönika skrevs på uppdrag av och publicerades i miljöpartiets medlemstidning "Grönt" och återfinns på sidan 25 av det senaste numret:

Vi får larm om personrån, och på plats möter offrets far upp. Flera gärningsmän har trängt sig in i sonens lägenhet och där rånat honom. När rånarna lämnat lägenheten ringde det chockade offret – en ung man med funktionsnedsättning – till fadern som i sin tur kontaktade polisen. Det blev snabbt tydligt att chanserna att hitta rånarna var i stort sett obefintliga. De var redan försvunna när larmet nådde oss på polisen. Det är ofta fallet vid rån att gärningsmännen är försvunna när polisen når fram och därmed står och faller utredningen normalt med vad som finns registrerat i anslutning till brottsplatsen. I just det här fallet fanns det kameror vid ytterdörren till fastigheten. Utan dessa kameror skulle rånet ha varit i princip omöjligt att utreda. När vi kommer in till polisstationen och avrapporterar brottet så får vi höra att det finns myndighetsbeslut på att kamerorna i huset ska plockas bort då de anses vara integritetskränkande.

Att ha integritet betyder för mig att kunna vara sann mot sina värderingar, att få ha sin värdighet intakt. Jag blev aktiv i Miljöpartiet för att det är viktigt för mig att vara med och arbeta för ett bättre samhälle. Av samma anledning bytte jag karriär från ett jobb som ingenjör till att bli polis. Att jag genom mitt arbete kan hjälpa människor i utsatta situationer och skydda samhället från personer som begår brott, är för mig att värna både min egen och andras integritet.

Jag ser dagligen vad jag uppfattar som grova kränkningar av människors värdighet då jag jobbar. För mig blir det därför naturligt att se brottsoffer och andra utsatta människor perspektiv då jag tänker på integritetskränkningar. När hantering av data diskuteras så ser jag främst den nytta polisen har av att ha tillgång till information för att utreda och förebygga brott. Vad gäller kameraövervakning, så bekymras jag mer över den kränkning rånarnas offer utsätts för, än av att det exempelvis är kränkande för dem som kliver in eller ut genom en ytterdörr att fastna på bild. Filerna raderas ju dessutom automatiskt efter några dagar om de inte begärs ut på grund av att de behövs för att klara upp ett integritetskränkande brott.

Som polis så ser jag många exempel på hur våra högt ställda krav på integritetsskydd försvårar arbetet för att skydda människor ifrån kriminalitet. Samtidigt verkar integritetsskäl i andra sammanhang väga så lätt. Till exempel kan du eller jag bli registrerade hos kronofogden för en anmärkning som kan bero på en bluff-faktura. Det kan få stora konsekvenser. Det kan göra att vi inte kan köpa en bostad eller till och med vara ett hinder för den som vill bli svensk medborgare. Eller titta på jakten på fildelare. Vad hände egentligen där med integritetsskyddet? 

9 kommentarer:

deadramaonline 22 maj 2012 10:10  

Min första instinkt var att skriva att alla har rätt att ha fel! ;-)

Nä, men det är ju inte fråga om säkerhet mot integritet, frågan är hur vi kan ha säkerhet MED integritet. Smart teknologi.

Jag fattar så klart att jag filmas i jobbentrén, i affärer, i trafiken och en massa andra ställen där jag "got my face on" men det finns en massa ställen där jag tycker det är olämpligt. Hemma, badhuset, doktorn osv.
Struntar i om det är mitt onormala kontrollbehov, jag vill veta när jag filmas. Punkt.

Sen tror jag faktiskt inte det är nån som gör nån värdsomspännande ansiktsigenkännande profilering. Än. (Men om det går att göra så är det snart nån som kommer på hur man tjänar pengar på det.*Foliehatt på*)

Andreas,  23 maj 2012 00:15  

Ett problem med kameror och integritet är att det inte bara är polisen som har tillgång till bilderna för att utreda brott utan de kan även ses av t.ex. affärsinnehavaren, anställda på bussbolagen o.s.v., och de kan även komma att lämnas ut, av anställda inom polisen som egentligen inte borde ha tillgång till dem, till t.ex. tidningar.
Om kameraövervakningen ska fungera så måste den dessutom även skydda oss om det är polisen, affärsinnehavaren eller buss-/taxichauffören som utsätter oss för brottet. Dvs det ska bara vara rättsväsendet, och då under utredning av brott, som ska ha tillgång till bilderna och det ska inte gå att lätt stänga av kamerorna eller radera sekvenser om t.ex. vakterna på klubben går för hårt fram en kväll. Dessutom behöver vi veta att det finns sådan bevisning om det skulle behövas, att alltid informera om övervakningen är en del av detta.

Martin 23 maj 2012 23:24  

Andrea, jag håller självklart med dig om att man inte skal få filmas i hemlighet på toaletten :-). Men jag tycker att kameror på allmänna, offentliga platser ofta gör enorm nytta, och att den nyttan ofta försvåras av rigida regelverk. Och visst bör man informera, men i tex en centrumanläggning eller tunnelbana borde det räcka med en allmän information.

Andreas, som polis så vill jag självklart ha tillgång till allt bevismaterial oavsett vem som har slagit vem. Det är dock svårt att hindra eller bevisa att vakterna medvetet har förstört filmen, Man kanske borde kräva nya system där filmen automatiskt lagras någon annan stans, detta finns i många köpcentrum. Att film skulle "försvinna" då polisen är misstänkt för brott tror jag är väldigt ovanligt, då skulle vår avdelning för interna utredningar se till att lägga en ordentlig blåslampa på alla inblandade, vilket är som sig bör.

Mina,  3 juni 2012 18:03  

Jag håller helt och hållet med dig!
Jag är studerande, men jobbar kvällar och nätter på hemtjänsten. Det betyder att jag promenerar runt på söder mycket under kvälls/nattetid. Detta är inte alltid roligt och flera gånger har jag haft mindre roliga incidenter med "alkisar" och ungdomsgäng.
Två gånger har jag blivit utsatt för rånförsök (men jag hade tur båda gångerna, då jag lyckades springa iväg). Båda gångerna skedde på en öppen plats med få vittnen, och båda utredningarna lades ner.
Jag tror personligen att fler kameror på allmänna ytor skulle inte bara hjälpa till att lösa brott, utan även förebygga dem. Självklart inte på badhus eller toaletter etc, men affärer, torg och andra platser både inom- och utomhus. Sen kanske alla filmer kunde lagras (som du skrev ovan) på något annat ställe dit bara polisen har tillgång.
Jag vet att jag i alla fall skulle känna mig tryggare när jag vandrar runt på nätterna.

Ang. fildelning så finns inget integritetsskydd när amerikanska storföretag står bakom kraven (landet bakom den otroligt integritetskränkande "Patriot Act"...)

Martin 4 juni 2012 11:10  

Tack, Mina! Jag tror också att fler övervakningskameror på rätt offentliga ställen skulle vara brottsförebyggande, lika väl som det förenklar för det brottsutredande arbetet.

deadramaonline 11 juni 2012 22:00  

Hmm? Förebyggande? *Skeptisk*
Inte så att jag inte kan övertalas av tillförlitlig statistik. Men skeptisk.

Men att de brott som begåtts kan utredas effektivt är en annan sak. Och det är också jätteviktigt.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/fler-kameror-minskar-inte-brotten

Martin 15 juni 2012 13:26  

Andrea, jag har tyvärr ingen statistik att presentera, även om jag är övertygad om att jag har stött på exempel och fått statistik nämnd för mig. I grunden tror jag helt enkelt att det handlar om vilken sorts brott det rör och om huruvida kamerorna är kända eller ej. Fylleslagsmål är nog svåra att förebygga, för gärningsmännen är inte särskilt medvetna. Däremot t.ex. fickstölder och rån går nog utmärkt att förebygga om kameraövervakningen är känd. Sen är det ju lite antingen eller, känd övervakning ger bättre förebyggande effekter, mindre känd ger bättre brottsutredande effekter...

Anonym,  24 februari 2013 20:27  

Eftersom du uppenbarligen inte vill att svenska lagen skall upprätthållas bör du ta och lämna in ditt leg imorgon !

Martin 24 februari 2013 22:34  

Tror du har kommenterat fel inlägg, "anonym" ;-)

Skicka en kommentar