Olaga hot på TV

tisdag 27 april 2010

Som jag nämnde tidigare, så åkte jag ett pass med kollegan Jonas under den tiden då han hade ett TV-team med sig överallt för att spela in serien "112 - På liv och död". I det sjunde programmet i serien, som sändes idag, så handlade delen om Jonas om ett olaga hot ifrån just det passet.

Bakgrunden till hotet vara att en man hade gett bort sin hund, på grund av att han precis hade flyttat med sin flickvän till en mindre lägenhet där han inte tyckte att hunden skulle få tillräckligt med utrymme. Genom bekanta så skänker mannen hunden till en kvinna han inte känner, men han märker sedan att den person som faktisk verkar ha tagit över hunden är en bekant till kvinnan som mannen upplever som kriminell och oansvarig. Mannen, som bryr sig om sin hund och inte vill att den skall riskera att vanvårdas, klargör att det var kvinnan som han skänkte hunden till, och att han inte vill att hennes bekante skall ha hand om den. Detta verkar denne ha upplevt som så kränkande att han skickade personer att hota den före detta hundägaren och sätta honom på plats.

Jag och Jonas jobbade som närpolispatrull, vilket innebär att vi normalt inte åker på larm utanför vårt område om det inte är akut eller brist på utryckningsbilar. Vad gäller det här larmet, så var den hotade mannens flickvän spansktalande, och eftersom jag talar flytande spanska så erbjöd vi oss att hjälpa till. Efter att vi varit på plats och hållt förhör och tagit upp en anmälan, så ville vi dock inte släppa ärendet. Tyvärr är olaga hot ett relativt lågt prioriterat brott, och en sådan anmälan riskerar att bli liggande ett tag innan en utredare tar tag i den. Eftersom vi själva hade upplevt hur rädda det hotade paret kände sig bestämde vi oss för att direkt försöka leta upp den person som den hotade berättade låg bakom allt, han som hade tagit över målsägarens hund. Att vi överhuvudtaget kunde ta oss tid att göra det förenklades av det faktum att vi åkte ett näpo/närpolispass då utryckningsbilarna ofta rycks ganska snabbt av LKC (länskommunikationscentralen). Vårt letande hann inte ge så mycket, då vi var utanför den aktuella kvinnans adress gick LKC ut med ett larm om olaga hot på samma adress som vi varit på tidigare. Vi insåg självklart direkt att det var samma man som blivit hotad, och kände även igen de båda bilarna som nämndes, en var den som tidigare varit på adressen, och en stod skriven på den kvinna vars lägenhet vi åkt för att kontrollera. Vi högg på larmet tillsammans med ett antal andra patruller, och lyckades genskjuta en av bilarna i Hjulstakorset där vi slog stopp på den, den andra stoppades av kollegor på Hjulstavägen. Efter att båda bilarna sökts igenom (det hittades en kniv och lite narkotika) så togs samtliga med till polisstationen för förhör. De släpptes visserligen senare under kvällen efter att ha hörts och efter att några av dem delgivits misstanke om brott, men budskapet om att de inte kan åka omkring och hota folk hur som helst måste ha gått fram väldigt tydligt...

Det som gör det här fallet roligt och tacksamt är att vi faktiskt fick tag på gärningsmännen direkt, och kunde vidta åtgärder. Jag fick också ett samtal ifrån den hotade mannens flickvän dagen efter gripandet där hon utryckte sin tacksamhet och förklarade hur mycket säkrare det fick henne att känna sig att vi faktiskt kunde ingripa och skicka en tydlig signal till de som hotat hennes man redan samma dag. Det är alltför sällan som man får möjlighet att hjälpa till på det sättet. Ofta kan det kännas som om man bara åker omkring och tar upp anmälningar, och visst är det väldigt viktigt, både för att försöka ge ett brottsoffer stöd och för att en bra anmälan och bra förstahandsåtgärder är enormt viktiga för att sedan kunna utreda brottet, men det är betydligt mycket mer tillfredsställande att direkt få gripa och komma till någon sorts avslut, coh dessutom känna att man konkret har hjälpt brottsoffren.

2 kommentarer:

Nohle 28 april 2010 07:29  

Får gratulera till en stabil insats i rutan igår Martin! Var kul att se dig på TV.

Var du hur det har gått med de som blev hotade? Har de sluppit vidare hot?

Hur upplevde du det att ha ett TV-team hängande över axeln? Störde det mycket?

Martin 30 april 2010 10:25  

Tack Nohle :-). Jag har tagit en titt på ärendet, och haft en kort kontakt med utredaren, och så vitt jag har fårstått så har det inte förekommit några fler hot. Och vad gäller utredningen, så är den inte färdigställd ännu.

Faktum är att man sällan vet vad som händer sen med de jobb man åker på då man jobbar i yttre tjänst. Man skriver av sig, och sen lämnar man över till utredarna. Och inte ens utredarna vet alltid hur det går efter att de har skickat det färdiga förundersökningsprotokollet till åklagare, där det kan bli liggandes månader innan rättegång. Tråkigt, eftersom feedbacken att få veta var det slutar skulle vara givande.

Vad gäller TV-teamet så visst var det lite ovant att bli filmad och få kompletterande frågor medan man jobbar, men det störde inte särskilt mycket. Hade det gjort det, så hade vi ju inte kunnat ha dem med...

Skicka en kommentar