Ett israeliskt/nazistiskt tankeexperiment

Föreställ er att Sveriges regeringschef föreslår att en lag stiftas som säger att alla som vill bli svenska medborgare skall avkrävas en ed där de svär trohet mot Sverige som ett land för de etniskt svenska svenskarna. Detta gäller dock inte de invandrare som kan visa att de etnisk faktiskt är svenska (som t.ex. om någon av de familjer som utvandrat till USA på 1800-talet nu vill tillbaka), de blir ändå automatiskt medborgare. Övriga invandrare måste alltså både inse och avge en formell ed som säger att de är och alltid kommer att förbli andra klassens medborgare. Regeringschefen har inte klargjort vad som gäller för alla de som redan är svenska medborgare men som inte är etniska svenskar. Hans utrikesminister har dock varit tydlig med att alla bör avkrävas en trohetsed till Sverige som ett land för de etniska svenskarna, d.v.s. dit alla andra egentligen inte hör hemma.

Eventuellt kan det finnas en väg runt detta om man lyckas genomföra en godkänd konvertering till den svenska statskyrkan, men där är regeringschefens inställning ännu inte klargjord. Det är inte heller klargjort hur man vet om någon är etnisk svensk, och därför hör till dem som hör hemma i Sverige. Kanske kan det avgöras med ett gentest? Det verkar dock inte ha kommit några förslag om att markera ut de medborgare som inte är etniska svenskar och därför egentligen inte hör hemma i Sverige, men som redan är medborgare i landet och därför har svenska pass. Normalt sett så kanske man kan avgöra det ifrån om de har ett svensk-klingande namn, men för att undvika misstag vore det nog bra om de som inte är etniska svenskar gavs en speciell bokstav i passet?

Om ett sådant förslag hade framförts i Sverige så hade Sverigedemokraterna, det mest främlingsfientliga partiet i det svenska politiska samtalet, antagligen protesterat och dömt ut det, det ligger så pass mycket längre ut på den rent rasistiska extremhögerkanten än vad deras politik gör. Kanske hade det lilla nazistiska "Svenskarnas parti", som precis tagit ett mandat i kommunfullmäktige i Grästorp, gillat idén. Nu kommer dock förslaget självklart inte ifrån ett svenskt kontext. Det är (förutom det raljerande andra stycket om gentest och bokstäver i pass) direktöversatt ifrån Israel, där premiärminister Benjamin Netnyahu gått ut med att han vill ha en lagstiftning enligt vilken de som vill bli israeliska medborgare måste svära lojalitet inte bara mot staten Israel utan också mot Israel som judisk stat. Utrikesminister Avigdor Lieberman har tidigare klargjort att alla medborgare ska svära lojalitet mot Israel som "judisk, sionistisk och demokratisk stat, till dess symboler och värderingar".

Jag är medveten om att jag har gjort det förbjudna då jag drog paralleller till nazism. Jag vill tydliggöra att jag inte på något sätt försöker likställa Israels ledare med nazister eller dess politik med förintelsen. Israel bedriver inte något folkmord, det finns inga gaskamrar undangömda någonstans. Däremot finns det rasism i landet Israel, i hur det hanterar sina icke-judiska medborgare, och än mer i hur det behandlar de människor lever under ockupationen. Det var bland annat den rasismen som jag ville demonstrera med tankeexperimentet ovan. Jag ville dock också tydliggöra det orimliga med att en stat definieras utifrån "etnicitet". Enligt min mening bör varken etnicitet eller religion tillåtas vara relevant för några som helst medborgerliga eller politiska rättigheter, som t.ex. medborgarskap, utan snarare hållas utanför den politiska sfären till så stor utsträckning som möjligt.

Read more...

Fortsatta byggen istället för fred.

Det verkar som om Israel och Netanyahu tänker fortsätta att bygga på ockuperade områden, och det förvånar knappast någon. Det förvånar dessvärre inte heller att Obama, som i början av sin presidentperiod uttalade sig kraftfullt mot de israeliska byggena som ett hinder för freden, nu är betydligt försiktigare i sina kommentarer. Han har ju redan visat att han inte avser sätta någon press på Israel, vilket gör att en rättvis fred känns enormt avlägsen...

Read more...

Iskalla fredssamtal

När nu president Obama kallar till sig premiärminister Netanyahu och president Abbas för att "försöka få igång fredsprocessen" så är det så vitt jag kan se inget annat än ett spel för gallerierna. För att fredsprocessen skall kunna komma igång krävs det eftergifter ifrån Israel vad gäller bosättningarna, ett rimligt minimikrav som ställts av palestinierna och som tidigare även ställdes av Obama var att åtminstone bygget av nya bosättningar på ockuperad mark skulle frysas. Detta har inte skett, och Netanyahu har varit tydlig med att han inte har några planer på att sluta bygga på ockuperad mark. I början av Obamas presidentperiod fanns ett visst hopp, så länge Obama verkade vara beredd att faktiskt konfrontera den israeliska regeringen och ställa krav. När han gjorde det, blev ignorerad, och sedan lade sig platt så förstörde han också nästan alla förutsättningar för en konstruktiv fredsprocess under de nuvarande administrationerna (speciellt då Netanyahus). Att man ändå träffas är väl visserligen bra, det finns alltid frågor som behöver diskuteras, men att det skulle leda til några framsteg i fredsprocessen är det nog ingen som tror, och det har nog inte israelerna något intresse av heller. De är väl medvetna om att de gynnas av nuvarande status quo, de sitter med makten och kontrollen över landet medan palestinierna befinner sig under ockupation och förtryck. Alla avtal kräver enorma eftergifter av Israel som ockupationsmakt, och så länge inte civilbefolkningen är tillräckligt motiverad för fred så blir det politiskt mycket svårt för en israelisk regering att driva en fredsprocess. Det är just detta som är palestiniernas moment 22, när det är lugnt är israelerna ganska ointresserade av fred och när det genomförs missilattacker och självmordsbombningar så sägs fred vara omöjligt om inte attackerna upphör... Vilket gör att den enda möjligheten för fred är att USA pressar Israel att respektera internationell rätt och upphöra med ockupationen. Slutligen, det talas ofta om hatpropaganda ifrån arabiskt håll, men hatet finns på båda sidor, trots att det är palestinierna som lever under förtryck. Rabbi Ovaida Yosef, den andlige ledaren för Shas-partiet, som ingår i Netanyahus regering uttryckte under en predikan en önskan att gud borde hemsöka palestinierna med en farsot. "Alla dessa onda människor borde utplånas från jorden". Med sådana partier i den israeliska regeringen är det inte särskilt svårt att förstå att fredsprocessen är iskall.

Read more...

Israelisk tydlighet

Den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu är mycket tydlig vad gäller byggnationerna i det ockuperade Östra Jerusalem. Israel planerar att fortsätta att bygga där på samma sätt som man har gjort de senaste 42 åren, efter att området ockuperades, och på samma sätt som man gör i Tel Aviv (som inte ligger på ockuperad mark).

För alla som hoppas på en fredlig förhandlingslösning av konflikten, och ett slut på den olagliga ockupationen, är uttalandet naturligtvis olyckligt. Samtidigt är det bra att Netanyahu är så pass tydlig, så att palestinierna och resten av världen vet vad de har att förhålla sig till..

Det är bara att fortsätta att hoppas på ett ökad externt tryck på Israel, främst ifrån USA, men även ifrån EU. För vad gäller den interna opininonen, så verkar intresset för en rättvis fred vara lågt för tillfället, trots en aktiv och kämpande israelisk fredsrörelse.

Read more...