Tillbakablick på Obamas år

söndag 3 januari 2010

2009 präglades av finansiell och ekonomisk kris, men började ändå i någon form av politisk hoppfullhet med en ny president i USA som betonade förändring och samarbete. Och visst var Barack Obama ett stort lyft för USA och världen, men han har knappast infriat särskilt många av de, visserligen stundtals orealistiska, förhoppningar som människor haft på honom. Han har inte lyckats få stopp på det folkrättsvidriga nybyggandet av israeliska bosättningar på palestinsk mark, Gaza är fortfarande satt under blockad och fredsprocessen är iskall med Likud vid makten och Hamas starkare än någonsin. Fånglägret på Guantánamo är ännu inte stängt. Trots utsträckta händer mot Iran och Nordkorea, så har resultaten uteblivit, vilket visserligen kanske är svårt att lasta Obama för.

Det ironiska är dock att hans nya retorik belönades med Nobels fredspris av den norska Nobelkommittén, trots bristen på resultat. Och för att liksom understryka bilden av att det till stor del rör sig om retorik, så klarlägger Obamas administration strax efter att de meddelats att Obama får fredspriset att USA fortfarande inte har för avsikt att skriva under konventionen om förbud mot personminor, som de flesta demokratier gjort (och för vilken fredspriset 1997 gick till organisationen ICBL). Ironin fullbordades med Obamas ankomst till Köpenhamnskonferensen där han förordade handling, men (bakbunden av senaten) bara kunde erbjuda tomma ord.

2 kommentarer:

Martin 8 januari 2010 kl. 19:20  

Göran Rosenberg som alltid är intressant att läsa skrev igår på DN om Obamas start, http://www.dn.se/opinion/kolumner/vad-kan-obama-1.1022973

LADYBRILLE.com 13 januari 2010 kl. 01:25  

Sorry for the English translations before posting a reply. I'll try not to do it on all :)

My exact sentiments exactly and I would say there is steady but ongoing runble with Obama especially among the youths. Guantanamo Bay is most dissapointing and indeed the irony of winning the Nobel Peace Prize. Also, his reactionary approach to issues and crisis facing the nation is disheartening.

I appreciate the challenges he faced and faces when he assumed the position as President but at the same time, he has made a lot of promises that are unfulfilled. Only time will tell how this all plays out.

Uduak

Looking back at Obama's

2009 were marked by financial and economic crisis, but was still in some kind of political hopefulness of a new president in the United States that stressed change and cooperation. And it was Barack Obama a big boost for the U.S. and the world, but he has hardly fulfilled in particular many of those, although at times unrealistic, expectations that people had on him. He has not managed to stop it contrary to international law new construction of Israeli settlements on Palestinian territory, Gaza is still sitting in the blockade and the peace process is ice cold with the Likud in power and Hamas stronger than ever. Prison camp at Guantanamo is not yet closed. Despite the outstretched hands of Iran and North Korea, it proved unsuccessful, which admittedly may be difficult to load for Obama.

The irony is that his new rhetoric was awarded the Nobel Peace Prize by the Norwegian Nobel Committee, despite the lack of results. And for that, and underline the impression that it is largely these are rhetoric, it clarifies Obama Administration shortly after they announced that Obama may be the Peace Prize to the United States still has no intention to sign the convention banning antipersonnel mines, like most democracies done (and for the peace prize 1997, the organization ICBL). The irony was completed with Obama's arrival at the Copenhagen conference in which he advocated action, but (tied behind its back by the Senate) could only offer lip service.

Skicka en kommentar