Gigantisk tankevurpa om "ekologismen"
onsdag 25 augusti 2010
Den 20 augusti publicerade ett antal liberala, socialistiska och socialliberala debattörer en debattartikel på Expressen där de gick till storms mot Maria Wetterstrand och miljöpartiet för att de hävdat att naturen har ett egenvärde. En av artikelförfattarna, bloggaren Erik Laakso, är dessutom en av de röster på nätet som jag mest uppskattar, sansad och insiktsfull och full av goda tankar och reflektioner. Därför är det än svårare att förstå hur han och de andra lyckades göra en sådan gigantisk tankevurpa som man gör sig skyldiga till i debattartikeln.
Deras argumentation har sin utgångspunkt i att politiken skall vara fri ifrån religiösa inslag. Det håller jag med om till fullo. Men hur de senare kommer fram till att åsikten att naturen har ett egenvärde är av religiös karaktär är minst sagt oklart. Man kan hävda att den är av moralisk/filosofisk karaktär, liksom åsikten att människan har ett värde, men det blir snabbt motsägelsefullt om man vill hävda att människovärdet har någon form av faktagrund som inte kan appliceras på andra levande varelser. Det är ju just det glappet som alltid har fyllts av religionen, där människan har fått sitt värde av gud, endast hon är guds barn, guds avbild.
Det är elementär vetenskap att människan är ett djur bland andra, att hon har utvecklats och evolverats ifrån människoapor, och de enda som bestrider detta, givet att de fått tillgång till dagens kunskap, är just religiösa fanatiker. Det är likaså grundligt vetenskapligt belagt att andra djurarter har kapacitet att tänka och känna, det finns gott om kända exempel som t.ex. gorillan Koko (som även kunde ljuga och svära). Även här är motsatsen för en vetenskapligt lagd människa svår att sätta sig in i. I vilket ögonblick i människoartens historia fick den plötsligt ett värde som kategoriskt skiljde den ifrån alla andra levande varelser? Och hur? Genom ett gudomligt ingripande?
Att hävda att människan är den enda varelse som har ett egenvärde kan därför endast göras på just religiösa grunder (vi har fått värdet av gud), om man bortser ifrån det rent amoraliska, pragmatiska, resonemanget att vi har ett värde för att vi tillhör vår egen art/grupp (vilket kan användas till att avskriva värdet hos mörkhyade, icke-svenskar m.m.). Annars får man finna sig i att leva i en aning mer komplex verklighet där alla levande varelser har något form av värde, som man sedan kan relatera till hur utvecklade deras respektive arter är. Att tala om naturens egenvärde blir då ett sunt och inte det minsta ovetenskapligt eller religiöst sätt att markera att det finns värden som inte bara bygger på den mänskliga artens egennytta, och att samla dessa värden i en term.
I artikeln hävdas det att "För att naturen däremot ska kunna få det egenvärde som Wetterstrand bygger sin ideologi på måste naturen tillskrivas den mentala kapaciteten att sätta värden.". Detta resonemang är minst sagt svårt att följa med i. Hur beror värdet på den egna kapaciteten att definiera det? Vad händer med människor som lider av olika former av förståndshandikapp och som absolut inte skulle kunna konceptuellt definiera sitt eget värde? Har de inget värde då?
Och om det nu bara är människor som har värde, vill författarna även ta bort alla former av djurskydd? Om djuren bara finns till för människans skull, så spelar det väl ingen roll hur de har det, bara de fyller sin funktion i att ge ett mervärde åt människor, t.ex. billigare kött?
Resonemanget i artikeln är så pass osammanhängande att det nästan blir svårt att veta i vilken ende man skall börja för att kritisera det, men slutsatsen blir hur som helst att artikelförfattarna attackerar miljöpartiet och Wetterstrand i sekularismen namn trots att det i själva verket är de som behöver religionens hjälp för att få substans i argumenten, till skillnad ifrån Wetterstrand. Nej, för min del är just det faktum att miljöpartiet tydligt markerar naturens egenvärde en starkt bidragande orsak till att de med största sannolikhet kommer att få min röst i valet, trots att jag på flera områden föredrar alliansens politik (och mycket hellre har Anders Borg som finansminister än Thomas Östros...).
5 kommentarer:
Fullt så osammanhängande som du menar, är nog ändå inte vår artikeln. Människan är det enda djur som har ett egenvärde eftersom människan är det enda djur som kan definiera ett egenvärde och som också gör det.
Sekulär humanism som filosofi har inget med moral (vilket är religiöst bottnat) eller religion att göra. Den utgår från människan och har människan som mål. Därmed inte sagt att det för min del, handlar om motstånd mot religion, det är bara det att det är en privatsak och inte något för politiken, staten och myndigheterna.
Människan kan därmed värdera naturen som värdefullt för människans egen skull. Om människan värderar naturen att ha intrinsikalt värde så friställer människan naturen från människan själv och hävdar att även i ett tomt universum har naturen ett värde att bevaras, utan människan. Det är inte rimligt att göra en sådan värdering eftersom endast människan kan sätta och avgöra sådana värden och utan människan kan inte det tomma universumets värderade natur, värderas. Därmed saknas intrinsikalt värde.
Endast människan har det intrinsikala värdet, och det helt oberoende av religiösa föreställningar.
Det miljöpartisterna gör, som friställer naturen och ger den ett egenvärde, är att de lägger en religiös föreställningsvärld ovanpå sina miljöetiska värderingar. De baserar sin medvetna strategi om anti-tillväxt och down sizeing, som ska tvingas på befolkningen med egenvärdet som motivering, på en moralisk (religiös) filosofi. Därför skrev vi vår artikel. Miljöpartiet har en bra miljöpolitik men måste klättra ur det moralfilosofiska (religiösa) träsket och argumentera för sin sakpolitik utifrån ett sekulärt humanistiskt perspektiv för att det, åtminstone jag, ska kunna tas på allvar långsiktigt.
Mvh Erik Laakso
Tack för kommentaren Erik! Som jag redan har sagt, så respekterar jag verkligen dig och dina åsikter, och tycker att du har många kloka tankar, men här vill jag ändå, igen, påstå att du har hamnat helt fel. Det saknas en logisk struktur i argumentationen. Du skriver "Människan är det enda djur som har ett egenvärde eftersom människan är det enda djur som kan definiera ett egenvärde och som också gör det". För det första finns det ingen anledning att hävda att ett egenvärde hänger ihop med möjligheten att definiera detta värde. Det finns som sagt många människor som inte klart och tydligt skulle kunna definiera sitt värde, men jag hävdar ändå bestämt att de har ett värde. Likaså finns det inget som helst belägg för att hävda att endast människan kan reflektera. Det är helt uppenbart att det finns djur som vad gäller förmåga till reflektion är mer avancerade än t.ex. en mänsklig bebis. Om du då hävdar att egenvärde enbart kommer ifrån självreflektion så måste du konstatera att antingen så har dessa djur också ett egenvärde eller så saknar bebisen egenvärde. Om du då invänder att bebisen kommer att utvecklas, så kan vi ta ett exempel med en bebis med en utvecklingsstörning som gör att den stannar på den mentala kapacitet som den har som bebis. Har den då inget värde? Det är klart att den har! Som jag redan skrev i mitt inlägg ovan kan du omöjligt försvara att ge bebisen ett värde men inga andra djur något utan att falla tillbaka på tribalism (hon har ett värde för att hon tillför min grupp/ras) eller på religion. Du är fast i religiösa dogmer utan att ens inse det! För övrigt är inte moral en term som uteslutande har med religion att göra, det har med alla etiska eller värderingsmässiga normer att göra, slå gärna upp ordet. När du säger att ett universum utan människan inte har något värde, d.v.s. universum så som det varit under nästan hela dess existens, så är du mer religiös än de religiösa... Universum skapades (av gud) för människans skull, resten av skapelsen finns enkom till för oss? Det är en ytterst ovetenskaplig inställning, och mer än en aning provocerande. Ersätt bara människan med arierna eller någon annan folkgrupp, och smaka på hur det låter...
Tack tack, bra svar. Men du trasslar ju till det och faller på Godwins lag där på slutet så egentligen dog diskussionen i och med det. Men jag är en generös natur så jag ska bemöta några saker.
Människan som grupp, är det enda djur som kan ge sig själv ett större värde än endast det instinktiva överlevandet som andra djur har. En grupp djur kan, och gör ofta så, överge en missbildad avkomma. Det kan och gör ofta även mamman till den missbildade. Människan som grupp ger även den utvecklingsskadade ungen ett värde genom sin förmåga att se bortom endast överlevnaden för arten. Det handlar alltså inte om att den enskilde individen ger sig själv ett egenvärde utan att människan som art ger andra individer inom arten detta egenvärde, även vid missbildningar och deformationer.
Djur kan sannolikt inte reflektera ens mer än en mänsklig bebis. De kan lära sig genom invänjning, de kan lära sig genom erfarenhet men de kan inte dra konsekvenser av sitt handlande ens på ett sätt som en bebis kan.
Ett exempel. En bebis drar i något som ligger intill enbart i syfte att se vad som händer om man drar i saken som ligger intill. Ett djur gör inte den reflektionen innan.
Jag säger inte att universum utan människan inte har något värde. Det jag säger är att endast människan kan göra en sådan värdering och utan människan kan ingen värdering göras. Alltså är det människan som har det intrinsikala värdet, inte naturen eller universum i sig själv. Om en annan livsform finns, som också kan göra sådana värderingar som människan kan göra, så har de möjlighet att sätta intrinsikala värden och gör säkert också det. Det kan då hända att de inte anser att vi har ett intrinsikalt värde eftersom vi inte kan se hela bilden.
Att hävda att värdet sätts oavsett människan är att låtsas att människan är något den inte är och det handlar inte om någon skapelsens krona eller annat religiöst påfund, utan helt enkelt att endast människan kan göra värderingen och därför är det endast människan som har det intrinsikala värdet för sin existens. Ur detta ska naturen och miljön hanteras, vi behöver den för vår egen skull, för vår överlevnads skull och därför ska den hanteras på ett varsamt sätt.
Jag håller helt med Martin. Jag upphör inte att förvånas över att intelligenta människor i olika sammanhang kan ungå att förstå den typen av resonemang.
Tack Magnus. Och tack Erik, igen. Nu har jag fått lära mig vad "Goodwins lag" var, vilket jag uppskattar och skall ha i åtanke framöver :-). Vad gäller argumentationen, så tror jag inte att vi kommer särskilt mycket längre i den här frågan. jag hävdar fortfarande att du har en gravt ovetenskaplig uppskattning av djurs reflektionsförmåga, kontakta gärna experter på området om du vill veta mer. Det finns inget som helst belägg för att hävda att intelligenta djur som människoapor eller valar inte kan dra konsekvenser av sitt handlade, och på mer avancerade sätt en en bebis. Dessutom finns det djur som försöker vårda skadade och sårade, och inte bara vad gäller avkomman. Slutligen så ser jag fortfarande ingen logisk grund till argumentationen att koppla egenvärde till förmågan att definiera detta, det är att snurra in sig i ett filosofiskt resonemang utan att ha en grund att starta ifrån. Tack i alla fall för en intressant debatt!
Skicka en kommentar